Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artificiell uppfödning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTIFICIELL UPPFÖDNING 131
Man väntade allt av sterilisationen. Denna år i och för
sig skadlig. \ isserligen avlägsnar den några mindre risker
(mjölksyrebakterierna) och några mera undantagsvis fore*
kommande (de flesta patogena bakterier). Däremot
los-släpper den mjölkens ondaste makter, om ej
avkylnings-temperaturen m. m, noga iakttages. Genom kokning av
mjölken hämmas ej utvecklingen av de proteolytiska och
smörsyrebildande bakteriernas sporer, vilka för barnet i
stort sett äro de farligaste, däremot hämmas denna dels
av låg temperatur, dels av de jämförelsevis oskadliga
mjölk-syrabakteriernas rikliga tillväxt i okokt mjölk. Mjölkens
sterilisering utan iakttagande av låg förvaringstemperatur
utgör sålunda en försämring av födan, alltså en direkt fara
för barnet. Mjölk, som kokats eller pasteuriserats, blir
hastigt farlig för barnet, om den får stå vid en temperatur
över 18° C. Okokt mjölk surnar under första dygnet vid
förvaringstemperatur emellan 3 och 25° C. Därvid förlorar
den i näringsvärde, men blir ej direkt farlig.
Summa: Det viktigaste vid konstgjord uppfödning är
mjölkens eller mjölkblandningens förvaringstemperatur
(orn möjligt vid 3° C.)
För övrigt bör mjölken vara god, från mejerisynpunkt
sett väl skött, och ej pasteuriserad. Blandningsrnjölk från en
stor kreatursbesättning är vida bättre än mjölk från några
få kor eller en enda ko. Ju färskare mjölken erhålles — ju
båttre.
Vid sterilisationen kokas blandningen i flaskapparat
5 högst 10 minuter; i kastrull över öppen eld 1-2 minuter
(Dx C V, Lundström.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
