Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAD 171
r
eller 3/4. ö—5 varmvattenflaskor, väl till-korkade,
anbringas utanpå den yttersta yllefilten. Det hela omhöljes
noga med ett täcke. Man kan också giva patienten
livomslag och beyiomslag samt anbringa värmeflaskor vid
kroppens sidor, samt slutligen noggrant omstoppa
patienten med en filt på samma sätt som vid ej\ helpackning*
Ångsängbadet kan med fördel användas när det gäller
att vid vissa sjukdomar, där ej flyttning av pat:n till
badhus kan ifrågakomma, framkalla svettning genom
artificiell uppvärmning.
Fins k badstu.
Vem av mina läsare har ej i sin barjidom antingen med
bävan hört omtalas risbastu, eller personligen gjort
bekantskap därmed? Detta uppfostringsmedel, visserligen
verksamt, men förr mer än nu missbrukat, är till sin språkliga
härledning sammansatt av två ord: ris och badstu eller
badstuga och erinrar om, att i de gamla badstugorna
behandlades den badande med piskning med björklövsruskor
eller »björkris».
Badstuns historia.
Redan i den gråa forntiden begagnades badstun av
Österns folk. Kanhända fingo svenskarna lära sig dess
användning av finnarna. Den kom hastigt i allmänt bruk i
Sverige. Under medeltiden användes den flitigt. Än i
dag lia vi i Stockholm flera Badstugator, erinrande om att
badstugor förr legat vid dem. På landsbygden var den
allmänt i bruk under medeltiden och sedermera ända till
början av 1800-talet, Samuel Ödmann (född 1750) skriver
i sina »hågkomster från Hembygden och Skolan» om livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
