Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Epidemi - Epilepsi, se Fallandesot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
606 EPIDEMI
Epidemi.
Då en sjukdom plötsligt uppträder och förhärjande
utbreder sig från den ena människan till den andra, fr£n ort
till ort, kallar man den för en epidemi. I folkens historia
hava epidemierna spelat en stor roll. Jag erinrar blott
om digerdöden på 1300-talet.
Alla epidemier utan undantag bero på smitta, som
utifrån tillföres.
Epidemierna utdö aldrig, men till all lycka äro
människorna ej alltid lämpliga för epidemiernas fortsatta utbredande.
Lokal disposition (»de lokale forhold») och tidlig disposition
göra sig gällande. I ett kinesiskt tiggarkvarters
outsägliga smuts utvecklar sig pesten än i dag. Smutsiga städer
och byar i Europa äro kända för att tidtals lida av kolera
och tyfus och kunna blott genom mycket ingripande
reningsarbeten (anläggande av vattenledningar och
kloakledningar) befrias från sjukdomen i fråga. Munchen
hemsöktes förr våldsamt av tarmtyfus. Sedan Pettenkofer
. drivit igenom att vattenfrågan och kanalisationen
tillfredsställande ordnats, har Munchen fått en mycket liten
sjukdomssiffra för tarmtyfus.
Människan själv bär i de flesta epidemier ansvaret för
den lokala dispositionen. Vid helt få epidemier såsom vid
influensa kunna vi skylla på klimatet. Ett folk kan genom
missväxt, krig eller affärskriser så lida i hela sin helhet, så
att säga, att det blir disponerat för epidemier. Den
enskilde har ock en mycket olika disposition för smittor.
(Se artikeln Disposition.)
Epilepsi.
Se Fallandesot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
