Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lungsot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUNGSOT 1205
Här är en gapande lucka. Efter tre—sex månaders
vistelse i den rena luften på sanatoriet inslungas
sanatoriegästerna åter i Grottekvarnen; när de återvända till de
skadliga förhållanden, under vilkas inflytande de
insjuknade, så kan det ofördelaktiga inflytandet ej länge
utebliva.
Rädsla för lungsotssmitta (bakterieskräck),
Över detta ämne har jag redan yttrat mig i en särskild
artikel.
Lungsotens sociala betydelse. Lungsotens utrotande.
På samma sätt som kolerans grasserande i ett land
visar, att det ej är rätt ställt med renligheten, så visa
lungsotens härjningar, att det ej är bra som det är. Skall man
skydda sig mot lungsot; är det ej nog att oskadliggöra de
lungsiktigas upphostningar. Genom tuberkulosen påminnas
vi om hygieniska och sociala försyndelser, och om ej av
annat drivas vi av självbevarelseinstinkten att göra bot
och söka avhjälpa missförhållandena.
Med rastlös iver bygger man över hela den civiliserade
världen lungsotssanatorier. Ännu år 1900 trodde man,
att man genom dem skulle »utrota lungsoten». Vilken
naiv tro! Man utrotar ej en degenerationssjukdom genom
att bygga sjukhus. Nu har bakslaget redan kommit. Man
är nästan färdig på många håll att underkänna
sanatoriernas stora betydelse. Lungsot skulle kunna utrotas, om
hygienens principer allmänt gjort sig gällande och om
tilllika livsvillkoren kunde förändras och förbättras för Indi*
viderna. I vårt nuvarande samhälle synes mig saken
ganska tröstlös. Så länge fattigdom^ industrialism, okunnighet
och laster, speciellt alkoholism kvarstå oförminskade, syne^:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
