Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neurasteni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1334 NEURASTENI
finner man stundom att patienten förbliver nästan
förslöad, i ett tillstånd av mer eller mindre fullständig
orörlighet. Han synes likgiltig för vad som tilldrager sig
omkring honom och ihågkommer ingenting, som har med
olyckshändelsen att göra. De följande dagarna minskas
den intellektuella slappheten något, men i ett nu
uppträda tecken till neurasteni: sömnlöshet eller orolig sömn och
allmän svaghet, huvudvärk, sorgsenhet, förlust av minnet,
oförmåga till intellektuellt arbete, lättrördhet,
ryggradssmärtor, muskelsvaghet, akuta dyspeptiska anfall med
bristande matlust samt tyngd och utspänning i buken.
I bland finner man att patienterna efter olyckshändelsen
äro sorgsna, utan kraft och mod, under det de före
olycksfallet voro glada, kraftiga, fulla av levnadslust och energi.
Tecknen till hysteri uppträda först senare: konvulsioner,
förlamningar och sammandragningar. Patientens
uppträdande och utseende är ofta mycket karakteristiskt. Hans
rörelser äro långsamma, hans gång vacklande. Han
vacklar, eller ock släpar han benen tungt när han går. Han är
stel i nacken och ryggraden, så att han synes styv, när han
förflyttar sig. Muskelkraften är mycket minskad. Det
psykiska tillståndet är ganska egendomligt. Män av
kraftigt utseende, förut fyllda av mod, bliva rädda, utan kraft
och utan vilja. De gråta lätt, rycka till vid minsta buller och
bli likgiltiga för vad som förr intresserat och sysselsatt dem.
En tröst i olyckan är, att Beard konstaterat, att
neu-rastenici i allmänhet leva länge och bära upp sin ålder väl.
Om de anatomiska och kemiska förändringar, som
finnas hos den neurasteniska och som utgöra sjukdomens
underlag, veta vi intet säkert.
Orsaker. — Det gäller att skilja mellan disponerande
och framkallande orsaker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
