Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stammande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAMMANDE 1649
nod, soni utmärkes av större självständighet vid talet,
märkes ofta ett missförhållande mellan
tankeverksamheten och talförmågan. Särskilt livliga och begåvade
barn veta hela rader av begrepp men kunna icke kvickt
nog finna uttryck för dem, de »förtala» sig, söka förgäves
i minnet och utfylla de uppstående pauserna med
återtagning av stavelser och ord, medan vid andra tillfällen
orden strömma över deras läppar likt vattnet ur en flaska
med för trång hals, varvid det blir trängsel och stockning.
Härvid kan en försummelse och ett slarv från deras sida,
som skola övervaka barnet, ha ödesdigra följder. I
synnerhet under tandömsningen och vid inträdet i
pubertetsåldern måste uppmärksamheten fördubblas. Av yttre
anledningar, som i enskilda fall haft stamning i släptåg,
må till sist omnämnas slag, fall, häftig fruktan samt vissa
smittosamma sjukdomar, t ex. difteri, mässling,
scharlakansfeber, influensa och tyfus,
Kan stamning botas?
Beträffande de flesta fall kan denna fråga besvaras
jakande. Den tid är förbi, då man i operationer och
mekaniska påverkningar sökte botemedlet. Nu tager man sikte
på undertryckandet av medrörelserjia, uppövandet av
talfärdigheten samt stärkandet av tilliten till den egna
talförmågan genom metodiskt-pedagogiska övningar för
andnings-, röst- och artikulationsorgatsen. Att närmare
ingå på beskrivning av dessa Övningar förbjuder tyvärr
utrymmet. De avse dels uppövning av motspänstiga
organ, dels att till patientens medvetande bringa det
fysiologiska förloppet vid det naturliga talet, så att han kan
säga och veta, att om han andas så och så, brukar sin
stämma så och så samt artikulerar så och så, då kan han
inte stamma, varmed de sista resterna av de nervösa fö-
U-.r HenriJc Berg. Låkarebok. 104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>