Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
omkring på ett afstånd af sju mil tillstädja sig att praktisera eller utöfva me-
dicinen, med mindre han har blifvit examinerad, approberad och admitterad af
Biskopen i London och Domprosten i S:t Paul”.
Genom detta kungliga påbud sammanbands medicinens utöfning ännu
starkare än förr med det presterliga kallet. Likväl hyste såväl ITexrkik VHI
som hans kansler, den välbekante Kardinal Worsey välvilja för den uppåtsträf-
rande medieinen. Utbrottet af en svårartad folksjukdom — den s. k. engelska
svetten —, hvilken ofta dödade sina offer inom tre timmar och hvilken tvin-
,
gade hofvet att gång efter annan ombyta vistelseort, påskyndade beslutet om
läkareyrkets skiljande från presterskapet. Den största förtjensten vid den om-
daning, som nu följde, tillhör likvisst hvarken konungen eller kansleren utan i
stället den berömde läkaren THomas EBInACkE. Denne man (f. 1461 + 1524)
hade ursprungligen tillhört det presterliga ståndet, men då han af Konung ITEN-
RIK VII sändes såsom hans följeslagare till hans ambassadör vid Bomerska hofvet
WILLIAM SELLING, hade han begagnat sig af tillfället och studerat medicin i
Florens och Venedig samt till slut vid det berömda universitetet i Padua vun-
nit medicine doktorsvärdigheten. Vid återkomsten till England fick han efter
tidens sed sin doktorsgrad bekräftad af Oxfords universitet, der han förut stu-
derat. ITan egnade sig derefter åt praktiken, blef lifmedikus hos Konungen och
läkare åt Kardinal Worsey samt många andra samtida stormän. Han föresatte
sig nu ett stort mål nemligen att frigöra medicinen från sammankopplingen med
prestembetet samt att enligt modifieradt italienskt mönster astadkomma en me-
dicinsk läroanstalt. Genom sitt stora personliga inflytande hos konungen lyc-
kades han erhålla ett kungligt stiftelsebref för den mstitution, som i vära dagar
bär namnet Royal College of Physicians. Det kungliga brefvet är dateradt
den 23 Sept. 1518 och berättigar stiftandet af ”en evärdelig förening eller säll-
skap för den medicinska fakulteten.” Fyra är senare eller är 1522 öfverflytta-
des exanimationsrätten 1 läkarevetenskap från kyrkan och till detta samfund.
Utom den kuneliga sanktionen kunde dock Lisacre icke erhålla någon hjelp
från det offentliga för anordning och utrustning af den anstalt, som utgjorde
hans sträfvans mål, men som han var i goda ekonomiska vilkor, offrade han
af egna medel, hvad som derför var behötligt. Det är salunda med en berät-
tigad erkänsla engelsmannen erinrar sig den upplyste och ocgennyttige foster-
landsvännen Einacrke, utan hvars kraftiga hjelp detta sedan så berömda Colle-
gium säkerligen länge hade fått vänta på sin utveckling och fullbordan. Att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
