Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
lade han sitt lärarekall och erhöll till efterträdare den i medicinens historia
likaledes ryktbara Francis GLIisson. Att studera Harver’s förhållande till
sina kolleger och deras till honom, är af stort intresse. Det är ju fullt natur-
ligt, att en upptäckt sådan som hans, hvilken omstörtar alla gamla föreställnin-
gar, skall vid sitt framträdande röna ett starkt motstånd. Detta fick han också
pröfva äfven från sina landsmäns sida. Dock tyckes det som om Engelsmän-
nens motstånd mot den nya läran ganska snart aflösts af ett varmt erkännande
och en uppriktig hyllning af deras store landsmans snille. Såväl af enskilde
som af korporationer hedrades han på ett värdigt sätt. Ilans förhållande till
läkarekollegiet preglades af ömsesidig aktning och erkänsla. Kring HARVEY
samlades i beundran en icke ringa skara af framstående läkare, bland hvilka
här endast må nämnas GEORGE ENT, JONATHAN GODDARD, TUOMAS WILLIS,
Rare BATHUURST. Den 3 Juni 1657 afled Harvey af ett slaganfall i sitt
78:de lefnadsår.
Jag har här ieke vidrört HarveY’s studier och upptäckter, mitt mål har
varit ett annat, nemligen att uppvisa, huru väl ordnade de medicinska kultur-
förhållandena voro i England på IHaArvey’s och derföre äfven på SHAKSPERE’S
tid. Väl kan” man säga, att de trenne århundraden, som sedan dess förgått,
hafva kunnat utveckla och fullkomna mycket, men grundläggningen till den
medicinska, sociala organisationen var redan lagd. Kanske skulle man kunna
under denna grundläggningsperiod skönja drag, hvilka till och med framstå
mera storartade, än hvad vår egen samtid kan förete. Jag tänker härvvid
förnämligast på den intensiva forskare-anda, som lifvade detta förgångna tide-
hvarfs män. Ehuru sysselsatta med en utsträckt och rikligt lönande praxis,
hade de nog stark kärlek till forskningen för att kunna slita sig från sjukvär-
den och egna sig åt medieinskt-teoretiska studier, hvarom bland annat mång:
vackra anatomiska och fysiologiska takttagelser bära vittne. I besittning af
sin samtids hela och fulla bildning, kunde de någon gång skänka andra vetan-
dets grenar, exempelvis filosofien, sin uppmärksamhet och der ådagalägga ett
skarpsinne och en idérikedom, som kanske ännu icke den dag i dag är blifvit
till fullo uppskattad. Såsom en sådan medicinens och vetandets fullbildade re-
presentant kan man räkna den ofvannämde Francis Guisson. Född 1597
och död 1677 är han ju ej att betrakta såsom en egentlig läkaresamtida till
SHAKSPERE; deremot är han en lärjunge af SHAKSPERES tid och en exponent
af det dåvarande undervisningsväsendets frukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
