Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mose och lambsens wisor - På Mariæ Bebådelsedag - 22. Si! nu allt efter Guds behag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 22 61
3^ De längtade, de hnngrade, Men
fingo icke dagen se; Dock stodo de i glädje^
hopp, Att lifsens sol sknll’ snart gå opp.
4. En salig längtan det wisst war,
Hwarmed de nötte sina dar, J andlig
huu-ger dödde de, Och bleswo ewigt mättade.
5. Men när den dag snllbordad blef,
Som Gud as ewighet uppskref, Då
säl1-de han sin Son här ned, Oss fångnom
att förkuuna fred.
6. Det war den högsta Gndens slnt,
Sitt himlabndskap sända ut : Meu si !
min själ, statt stilla här, Betänk, till
hwem det utsändt är.
7. Ej ses här an de stoltas prakt,
Ej stora knngars stora makt ; En ringa
jnngfrn sker den nåd, Hon får det stora
englabåd.
8. Det war den engeln Gabriel, Som
ropad’: du är hell och säll! Wälsigtlad
ibland qwinnor här, ^ätt säll och full
med nåd du är.
9. Och jungfrnn war af Daoids stam,
Som aslade Gnds rena ^amb, Sitt löste
Glld dock kom ihåg, Fast grenen nn war
ganska låg.
10. Så skedde då, så sker det än, Ett
ödmjukt hjerta är deu wän, Soln
Her-ren, hwilken kallas stor, Med nåd och
kärlek uti bor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
