Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mose och lambsens wisor - Om anfäktning - 112. Gud! på de fiender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 N:o 1l2
3. Hur werldeu ock är satt, lnan wet,
Hur hon tillfälle gifwer Till högfärd,
wäl-lnst, girighet, Att man lätt snärjder blif^
wer. Men när Gnd straffar oss och slår,
Då werldens wänskap ända får, Då allt
sill kos sörsloinner.
4. Mitt kött och blod will dock likwäl
Ogerna sky och rata Hwad så stor skada
gör mill själ: Det will ej werlden hata:
Till fåfäng fröjd det har behag, Och will
fördenskull ej, att jag Skall satans
slla-ror wäja.
5. Med dessa fiender i strid Jag städse
måste wara, De bry och plåga mig alltid,
Samt störta i stor fara. Mig starkt
all-griper satan wred, För werlden sår jag
ingen fred, Mitt kött till fylld mig retar.
6. Trofaste Gnd! jag flyr till^ dig J
detta mitt elände. För Christi fknll
beskyd-da mig, Och gör på nöden ände: Gif mig
dill Andas kraft och nåd, Att mörkrets makt
och onda råd Må dämpas och förstöras.
7. Din Ande styre mig i allt, Att jag
må alltid göra Hwad dll mig i ditt ord
befallt: Ej låter mig förföra; Att jag
emot det ^nda står, Och srån din wäg
mer aldrig går, Till höger eller wenster.
8. Olll jag allfäktning måst’ nlstå Så
länge jag skall leswa, Så gis alt jag i
början må Mot lnstan kunna strafwa: ^åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
