Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Evangeliske läro- och böne-psalmer - Tillökning - Morgon-Psalm - 106. O skönsta sol, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^ 544 ^ Nw 106 ^
min wän? Ack! hwar får jag mitt lif
igen? Kan du med dilla klara strålar Mig
lysa, att jag hollolll sinller, Som lysa bör
uti mitt bröst, Af hwilkens eld mitt hjerta
brinner, Och ger min fjäl en ewig tröst?
2. J natt, då mörkret mig betäckte,
Såg jag, i ljuflig dröm, mill wän ; Men
sann ej honom mer igen, Så snart soln
dagen nlig uppwäckte. Äck, mig, att jag
mill glädje saknar, När allting sår med
fröjd nppstå! Ty hela jorden nu
uppwak-llar, Och tycks llytt lis med dagen få. ^
3. En idel natt, en mörker dimma Är
stadigt kring min arma själ, Som henne
ängsligt pillar, qwäl, Om jag ej ser hans
strålar glimma; Om Jeslls icke nlig
upp-lyser Och med sill klarhet leder mig, Jag
då sör dageu skräcks och ryser, Så mörk
är hall och faselig.
4. Jag ser wäl himlasolen skina; Men
ack! jag saknar lifsens ljus, Som skina
bör i hjertats hus; Ack! när skall dock
mill sol upprinna? Min Sol, som kall
allt mörker döda, Och gifwa mig ett ro^
ligt mod. Jag redan fer dess
morgon-röda, Soln är min Jesu kärleks blod.
5. Nu, denna natten är till äuda, Då
jag i timligt mörker låg Och himlasolen
ill-tet säg. Äck, att du också wille tällda Ditt
ljus och lif på deuna dagen Uti mill arma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
