Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosing. Jag träffade en bekant här, en präktig
pojke, som jag tog mig an den tid, han gick i folkskolan
— Men nu måste Karin säga mig, hvarföre Karin
skrattade?
Jag menade ju allvar med det jag sade.
Karin (skrattande). Det var ej något vidare, än att
jag mindes, huru där var flickor på kommissionskontoret
i staden, som nödvändigt skulle ha’ tjänst hos någon
ungkarl, men inte för all del taga en sådan plats, som jag
tog. Nu blir jag erbjuden riktigt »ynkars platsi» som
flickan som bröt på finska skulle ha’, (plötsligt
allvarsam) men inte lämnar jag den tjänst, jag har.
Rosing (sorgset). Ja — jag tänkte just, att jag skulle
få ett afslag. — Unge Gustaf från »Bergmossa» har nog
länge haft sina ögon på Karin.
Karin. Hvad har det att göra med Rosings förslag?
Rosing. Om Karin tänker på honom, kan jag ju
förstå, att Karin ej bryr sig om mitt anbud.
Karin. Jag vill naturligtvis ej svika mitt
husbondfolk, hvilka hålla mig som eget barn.
Rosing. Men när Karin gifter sig, måste ju Karin
lämna sitt husbondfolk.
Karin. Man vet ej, när det blir, men jag förstår ej,
huru Rosing, som är så god vän med Sjöholms, bjuder
mig tjänst hos sig.
Rosing. Nu vill Karin ej förstå mig eller låtsar
Karin ej göra det? Så frågar jag då utan omsvep. Vill du
bli’ min hustru, Karin? —
Karin (häpen). Jag — tjänarinna på Mellangård
skulle bli Rosings hustru, så lärd som Rosing är,
jämförd med mig, — så uppburen af hela kommun!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
