Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den välkända rastplatsen vid källan, (bevekande)
August kan du förlåta mig för att jag så dumt snäste af
dig i förgår!
August (morskt, i det han stiger upp). Jag förlåter
dig endast på ett villkor.
Elsa (ifrigt). Hvilket då?
August (hårdt). Att du genast reser tillbaka.
Elsa (förvirrad). Reser tillbaka! (stöder hufvudet
mot handen). Nu har jag också förlorat dig. Hånar
du mig också? Men jag förtjänar väl det af dig (reser
sig upp och ser bruten ut). Jag måste väl gå då!
August. Res säger jag — res (gör en paus) och
mönstra af från ångfartyget, då först förlåter jag dig!
Elsa. Hvart skall jag se’n ta’ vägen? Jag har ej
hem att resa till, som du.
August. Vi få tala med Mellangårds, att du får vara
där tillsvidare. Far har ju penningar undansatta och
du vet, att jag sparat. Jag skall bygga villan, som jag
längtat att äga vid egen strand — (utbredande armarna
mot Elsa och förändrande rösten till glad och
innerlig) — och så gifta vi oss.
Elsa (som stått med nedböjdt hufvud, ser upp —
springer i hans armar och utropar:) August Dig har jag
dock alltid älskat!
August (skämtsamt). Det får du ej mig att tro. Det
är bara nu, se’n du »krejsat» världen omkring och ej
lyckats få någon finare herre, som du nöjer dig med
»fiskar August».
Elsa (skuffar honom skälmskt ifrån sig). Fyj, hvad
du är stygg! (allvarsamt) Men du har rätt. Nu först,
då jag pröfvat världen, vet jag, huru tomt det mången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
