- Project Runeberg -  På landet är bäst. Dramatisk framställning i två akter /
38

(1914) [MARC] [MARC] Author: Edit Wahlbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gång känns där ute, mot känslan af att vara på
heinbygds-mark och se’n jag pröfvat männen, vet jag, huru god,
huru präktig min hembygds gosse är. Hvad ens öde
ändå är förunderligt! Tror du August, att det är Gud
som afgör, hvem man skall gifta sig med?

August (skämtsamt). Hvad mig beträffar, så afgör
jag själf, ty jag har alltid tänkt, att jag skulle ha’ dig.
Men när det gäller dig, så har du minsann ej kunnat
af-göra själf. När du var här hemma, fikade du efter Rosing.

Elsa. Nej men August, tror du, att jag var så dum!
Nog visste jag ju, att Rosing ej nöjer sig med en enkel
tjänsteflicka.

August (småler). Hvem vet! — Nå ja — när det ej
lyckades, ville du ut i världen för att i alla fall få någon
»bättre upp». — Ser du — jag vågar säga sanningen åt
dig, ty jag älskar dig, trots allt.

Elsa. Men om Gud ej gifvit mig motgång i mina
storhetsplaner, skulle jag ej fått dig, som dock mitt hjärta
tillhört och du heller inte mig. Således är det ändå Gud,
som styrt både mitt och ditt öde.

August (drar Elsa på nytt intill sig). Och sist och
slutligen vilja vi dock helst tro, att det är Gud, som
gifvit kärleken i våra hjärtan, (kysser henne. Det höres
en aflägsen klang af kyrkklockor. De lyssna båda).

August. Nu kalla klockorna folket in till kyrkan och
kyrkbåten är framme vid strand. Ljuda deej vackert Elsa?

Elsa (drömmande). Så välbekant och så vackert!
Och jag som ej hört dem på snart 3 år. Ljuda de
måntro för andra med en sådan högtidlig lyckoklämtning
som för oss? (rycker upp sig). Men nu bege’r jag mig
till staden, — mönstrar af och när jag kommer tillbaka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:45:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/landetbast/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free