Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 7
Helsingfors den 12 Februari
1890
LAND och STAD.
m
ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN
T
Prenumerationspris:
för helt år................3 mk 50 penni.
„ halft..................2 „ —
„ kvart ,, ................1 „ 25 „
Hf
Märit! Postafgifterna och ersättning för
hembär-ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
___5
UTGIFVARE:
Doktor P. NORDMANN
[träffas i byrån li—12, Skilnaden 15. Telefon 622],
MEDARBETARE:
Magistrarna E. LAGUS och K. LINDSTRÖM.
Tidningen utkommer hvarje
ONSDAG.
Prenumeration
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden 15, Laurents tidningsdepot, Nya vattenserveringen,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan 8 samt Sörnäs apotek.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt å tryckeriet Helenegatan 5.
Lösnummer:
i Helsingfors 10 penni, i landsorten 15 penni.
p
Professor Georg Wallgren.
/g^toftet af den vördnadsvärda gamla man, hvars bild
i® vi i dag meddela våra läsare, har redan tvänne
månader innehaft sin sista hviloplats vid foten af
björkarna uppe på Näsebacken i Borgå. Men minnet
af den aflidne är därför icke glömdt, och helt säkert
skola många medborgare i hans hemstad gärna låta
blicken for en stund hvila på den gamles kära drag.
Professor Wallgren föddes i Lappträsk den 29
januari 1814. Hans fader var vice pastorn Georg
Gustaf Wallgren ocli hans moder Maria Helena Ursiii.
Efter l Borgå afsliitad skolgång ägnade slg Wallgren
vid universitetet åt medicinska studier; år 1845 aflade
han licenciatexamen. Året därpå blef han stadsläkare
i Borgå och innehade denna befattning till
1879, då han såsom provincialläkare flyttade
till Lovisa. Då en kort tid därpå samma
tjänst blef ledig i Helsingfors distrikt,
ansökte ocli erhöll Wallgren den och kunde
återflytta till Borgå, hvarest lian såsom läkare
värkade till år 1887. Ett tjugutal år
tidigare liade han erhållit professors namn ocli
värdighet.
Såsom bevis på det förtroende han
åtnjöt i det samhälle där hans mannaålder
förflöt kan nämnas, att lian vid landtdagariia
1872, 1877 ocli 1882 var representant för
Borgå. Under senare hälften af 1877—1878
års landtdag intog Wallgren talmannens i
borgarståndet viktiga plats och skötte sitt
värf på ett sätt, som tillvann honom allmän
aktning.
Men det är dock icke denna sida af Hf
professor Wallgrens lif vl nu vilja betona,
icke häller lians värksamma deltagande i
kominiinallifvet i Borgå, utan den outtröttliga
omsorg han ägnade sina patienter och sitt
hjärtevinnande sätt emot deni. För honom
fanns visst ingen skilnad till personen. Den
mindre bemedlade, som ej kunde betala re- ff
cepten och än mindre lämna ersättning for .4
läkarevården, var dock säker på att i pro-,,
fessorn" städse flnna en oegennyttig hjälpare
och vän.
Vid nedskrifvandet af detta påminna vi
oss ett yttrande, som vi hörde en af Borgås
älsta invånare fälla. Det skedde 1872 kort
förrän landtdagen började. Den 76 år gamla
enkefrun sade trohjärtadt: „Nu ska vi be till
Gud, att vi inte bli sjuka, så länge professor
Wallgren är borta vid landtdagen, ty någon
annan doktor vilja vi gamla Borgåbor ej ha!"
Professor Wallgren afled den 8 december 1889.
Saknaden öfver hans bortgång visade sig vid hans
begrafning; sedan Runebergs frånfälle har ej l Borgå
firats en sådan jordfästning.
#
T^XS^gT
skogarnas nriftt odj Mijdel|e.
as 9i.
ii.
et är allmänt bekant, att skogarna utöfwa de mest
olika inflytanden på de klimatologiska
förhållan-bena (= wäderleksförhållandena) å en ort och
därigenom på fruktbarheteli. I detta afseende äger en
wäxelwärkan rum mellan jorden och klimatet. Dy å ena
sidan intränger luftens fuktighet i jorden och betingar
dennas beskasselihet, å andra sidan åter är luftens
wärme- och fuktighetsgrad beroende as jordens
sörhål-lande till wärme och suktighet. Sålunda är den
osant-liga Sahara öken i Afrika ofruktbar ide därför, att
luften öfwer densamma skulle innehålla för litet fuk-
PROFESSOR GEORG WALLGREN.
tighet, utan emedan dess kwartssand icke förmår upp-
taga fuktighet i tillräcklig mängd, altan talar om
»Afrikas torra sand, där ingenting kali wäxa, emedan
där i<!e regnar, och där det ide regnar, emedan där
ingenting wäxer".
Den inwärkan skogarna hafwa på klimatet består
huswudsakligast däri, att de bidraga till en rikligare
nederbörd, men därjämte äfwen i den hämmande
war-kan de utöfwa på windarnas beskassenhet, fëäraf kumla
dels gynnsamma, dels ogynnsamma märkningar
ilpp-stå. I allmänhet kan man dock säga, att stora,
sam-nlanhäligande skogar alstra en fuktigare luft,
ymnigare regn och snöfall, längre wintrar,
kallare somrar och kortare wäxtperiod. ft
an-dra sidan åstadkommer en långtgången nedhuggning
af skogarna ett omwändt förhållande, nämligen torr
luft, längre uthållande torka, utmärgling af
marken, utsinande as källor och wattelidrag,
snabb utbredning af köld och wärme m. m.
Så weta wi att klimatet t. ex. kring de ryska
step-perna är ytterst ostadigt och omwäxlande. den
strängaste köld söljer där den mest tryckande hetta,
och på den långwarigaste torka den ymnigaste
neder-börd och twårlom. 3Jtell likaså äro länder, betätfta
lneö idel urskogar, så fuktiga, att de blifwa
skadliga för människans hälsa och obeboeliga.
33land sådana trakter må wi allsöra ©anges
floddal i Asien, som utgör en härd sör de
swåraste febrar, framkallade af markens stora
försllmpning. Dy marken i dessa trakter kan
icke upptorkas på grund af den höga och täta
skogsmur, som hindrar solens och windarnas
tillträde till densamma.
•Kan har otaliga exempel på hliru ett
lands klimat och fruktbarhet alldeles förändrat
fig, sedan dess skogar blifwit sköslade och
ned-huggna. Då morerna woro Spaniens
här-skare, skyddade de skogania as helig wördllad,
och Spanien war då ett as Snropas bäst
odlade och frilkbara länder. 9)?en sedan
mo-rernas herrawälde utslocknat, föllo skogarna
för yxan, och flere prowinser i Spanien äro
flu slättmarker liknande Sibiriens stepper och
bebodda endast wid flodstränderna. Spaniens
flesta floder äro nu wattenfattiga, och kalla
nordan- och heta afrikanska willdar stryka fritt
öfwer landet. Almll i början as 17:de
år-hundradet woro Förenta Staterna och canada
betäckta af idel skogar med undantag af
prä-rlerlui, och nil ser mail ösweralt i dessa
län-der öfwermåttan stora skogsilthilggningar.
Sikaså är det i altexiko, på Antillerna och i
skilda delar as Sydamerika, och ösweralt har
följden blifwit torka om sommaren,
regelblm-det återkommande öfwerswälimiilgar och
wat-teilbrlst i floderna.
ßiknande exempel kumla wi hämta från
nästan alla trakter af jorden, om wi också ej
från eget land hafwa några säkra sådana.
2)len enhwar har ju hört gammalt folk be=
skärma sig öfwer alt klimatet hos ojs ändrat
sig sen deras ungdom, att regnet då söll lik=
formigare, att somrarna då woro warmare o. s. w.
danske hafwa de ganska rätt i sin klagan, och då är
orsaken synbarligen den, att skogarna äfwen i wårt
land blifwit uthuggna. Detta har skett både genom
människohand och genom deras skoningslösaste fiende
skogseldarna, hwilka kwarlänma kolnade stubbar och
sitt hemska, swarta täcke, öfwer hwilket windarna spela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
