- Project Runeberg -  Land och Stad / 1890 /
45

(1889-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

N:o 12 Helsingfors den 19 Mars 1890

LAND och STAD.

ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN

UTGIFVARE:
Doktor P. NORDMANN

[träffas å byrån 11—12, Skilnaden 15. Telefon 022],

MEDARBETARE:
Magistrarna E. LAGUS och K. LINDSTRÖM,

Tidningen utkommer hvarje
onsdag.

Prenumerationspris:

för helt år................3 mk 50 penni.

„ halft „ ................2 „ —

„ kvart..................1 „ 25 „

Märk! Postafgifterna och ersättning för
hembär-ningen i Helsingfors äro häri inberäknade. ^ s»

^ Prenumeration

emottages °i alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden 15, Laurents tidningsdepot, Nya vattenserveringen,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan 8 samt Sörnäs apotek.

Annonser

à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt å, tryckeriet Helenegatan 5.

Lösnummer à 10 penni.


Thomas A. Edison.

Man har ofta kallat det århundrade i hvilket vi
lefva för ångans och elektricitetens
århundrade, på grund af de många stora
uppfinningar, som gjorts på detta område och hvarigenom
dessa väldiga naturkrafter tvingats att tjäna
människan. Det är ock med rätta, ty uncler detta
århundrade liar den första ångbåten plöjt oceanerna ocli
det första lokomotivet med svindlande fart fört sina
passagerare till aflägset belägna trakter. Likaså
är det under detta århundrade, soin telegrafen
blifvit uppfunnen, denna märkvärdiga inrättning, soni
sätter människor på vidt skilda trakter af
jordklotet i tillfälle att skriftligen meddela sig
hvarandra inom en ytterst kort tid. Slutligen är det ej
många år sedan
telefonen ocli
fonografer blefvo bekanta.

Den man, livars
bild vi dag meddela,
är Thomas A.
Edison, en af de
främste uppfiiinarne på
detta område. Såsom
så mången annan,
som uträttat mycket
för mänsklighetens
framåtgående,
började äfven Edison sitt
lif under mycket
enkla förhållanden.

Han föddes den
10 februari 1847 i
staden Milan i Nord
Amerika. Hans
föräldrar voro fattiga,
ocli den lille Thomas
måste därför viel
mycket tidig ålder
försörja sig själf. Af
sin mor hade han
inhämtat de första
kunskaperna, hvilka
lian beständigt
genom flitiga studier
själf förökade. För
att lifnära sig blef
han
tidningsförsäl-jare på en
järnvägslinje. Denna första
affär lönade sig så
bra, att han kunde

köpa sig ett litet tryckeri, soni lian iippstälde i en
af tågets vagnar. Här utvecklades snart en stor
värksamhet. Den unge Edison icke blott skref utan
också satte, tryckte och försålde själf en liten
tidning. Dessutom gjorde han på lediga stunder
mångfaldiga försök med apparater, som han uppfunnit.
Edisons rastlösa ande kände sig dock ej tillfreds
med denna sysselsättning. Han lärde sig då att
telegrafera och lyckades inom kort genom
skicklighet få en mycket god plats såsom telegrafist.
Under denna tid gjorde lian flere olika
uppfinningar, Slutligen anlade Edison en stor fabrik vid
Menlo Park, nära staden New-York. Från denna
hans fabrik ha sedan utgått alla de märkvärdiga
apparater, som Edison uppfunnit.

Han var den förste, som lyckades att fördela
det elektriska ljuset; hufvudströmmen, som maskinen
frambringar, kan numera fördelas på otaliga mindre
glödlampor och åstadkommer däri ett sken, vida
klarare än alla vanliga ljus och oljelampor. 1 Finland
uppsattes den första elektriska ljusledningen efter
Edisons system i Nottbeckska bomullsspinneriet i
Tammerfors. Sedan dess hafva på många ställen i
städerna och på landet elektriskt ljus blifvit infördt.

På förbättrandet af telefonen har Edison äfven
arbetat. Med dess tillhjälp är det möjligt att språka
med personer, soin äro på långt afstånd från den

EDISON VID SIN FONOGRAF.

talande. Alla, som varit i hufvudstaden, hafva belt
säkert sett de många metalltrådarna, som äro spända
högt öfver hustaken. Det är just längs dessa
trådar, som den talandes röst fortplantar sig till den,
med hvilken han talar. Man kan förstå, hvilken
besparing af tid det ofta kan vara för den, som
liar telefon, då han i sitt eget rum i Helsingfors
kan tala t. ex. ined en god vän i Fredrikshamn ocli
genast få svar af honom eller — henne.

Slutligen ha vi att nämna ännu den nymodiga
apparat, hvaraf denna tidning lämnar en afbildning.
Den kallas en fonograf eller ljudskrifvare. Dä
man talar i en vid apparaten fäst tratt, gör en fin
nål märken i en vaxartad mjuk massa, som omger
en rulle. Om man sedan vrider rullen en gång
till, så går nålen åter in i de märken den gjort
då man talade, och vi få höra samma ord
upprepas med alldeles vår egen röst. En sådan rulle,
som innehåller intryckta märken efter nålen, kan
sändas såsom bref till en annan person, som har
en dylik apparat. Han behöfver endast insätta
rullen i apparaten och kringvrida rullen för att få
höra den talades ord med hans egen röst. — På
bilden äro tre löstagna rullar synliga. En fjärde är
för tillfället insatt i apparaten. Från denna
sträkker sig en tudelad slang, hvars tvänne fasta
slutändar instickas i öronen. Edison, som tagit plats

vid bordet, lyssnar
som bäst till det hans
fonograf talar.
[Denna särdeles väl
lykkade bild är skuren
i trä för Land ocli
Städs räkning af
träsnidaren Nordgren].

Utom de nämda
uppfinningarna har
Edison ännu gjort en
mycket stor mängd
andra, hvilka det
blefve för vidlyftigt
att här uppräkna.

Af den fattiga
lilla tidningspojken
har det nu blifvit eii
mäkta rik nian, hvars
namn flyger omkring
världen nied hans
snillrika
uppfinningar, ocli hvilken alla
vilja hedra såsom en
nian, som blifvit stor,
icke blott genom sitt
snille, utan också
genom sitt rastlösa
arbete på det värf
han föresatt sig att
utföra.

Folkskolorna i Lappmarken.


*



Den fasta folkskolan har svårt att vinna fotfäste
i Lapplands vidsträkta och glestbefolkade
bygder. Genom kyrkoherdens i Utsjoki J. Gummerus’
värksamma intresse och materiela understöd kom
den första lappska folkskolan till stånd i oktober


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 28 15:57:13 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/landostad/1890/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free