Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
LAND OCH STAD.
N:o 10
1878, sedan sedvanligt statsunderstöd erhållits för
en lärarinna. Denna i Utsjoki kyrkoby förlagda
utpost för folkbildningen i höga nord — belägen nära
70:de breddgraden, på 45 mils afstånd från närmaste
folkskola med inemot 00 mils väg till närmaste stad
— hade att uthärda en oaflåtlig kamp for sin tillvaro.
Hösten 1882 måste den efter eii fyraårig värksamhet
stängas.
Men tre år senare, eller hösten 1H85, öppnades
i samma församling en ny folkskola i Oiitakoski by
invid Tana-älf. Denna är ännu i värksamhet under
ledning af eii lärare. Det högsta elevantal, som
antecknats på engång närvarande i skolan, är 22.
Under senaste läseår utgjorde hela elevantalet 17, af
hvilka den 1 maj 1889 återstodo endast 10.
Dessa folkskolor i Utsjoki voro en tid de enda
i hela Lappmarken. Numera tinnas där dock tre
andra församlingar, som hafva livar sin folkskola: Kittilä
(skolan öppnad hösten 1886), Enontekis (öppnad i
oktober 1888) och ■ Sodankylä (öppnad i januari 1889).
Då befolkningens fattigdom och de ogynnsamma
lokala förhållandena ställa inånga och svåra hinder
i vägen för folkskolornas utbredning och
ändamålsenliga värksamhet i de lappska kommunerna, har
regeringen varit föranlåten att vidtaga särskilda
åtgärder för att bispringa dem i deras bildningsarbete.
Sålunda har senaten den 21 juni 1888 anslagit 7,790
mark i ett för alt för att möjliggöra inrättandet af
„fasta folk- ocli slöjdskolor" i Enontekis ocli
Sodankylä församlingar samt iordningsställa och förbättra
skolan i Utsjoki, äfvensom 3,465 mark om året
under tio års tid till sagda skolors underhåll. Af den
sistupptagna summan användes till aflönande af lärare
vid enhvar af de tre skolorna 400 mark utöfver det
sedvanliga ur bevillningsmedel utgående
statsunderstödet, med vilkor dock beträffande läraren i Utsjoki,
att han for åtnjutande af detta lönetillskott skall hafva
styrkt sig äga erforderlig förmåga att undervisa i
lappska språket.
Sedermera liar fråga uppkommit, huruvida icke
i de till Lappmarkens härad hörande församlingar
äfvensom i andra därtill gränsande eller i afseende
å natur- ocli förmögenhetsförhållanden likartade
kommuner, i hvilka befolkningens kringspridning på
vidsträckta områden forsvåra inrättandet ocli
upprätthållandet af fasta högre folkskolor, dessa
läroiiirätt-ningar borde så till vida lämpas efter
ortsforhållan-dena, att skolans värksamhet nnder årets lopp
fördelades på särskilda skolhåll och skolan sålunda, ined
bibehållande af dess syfte i öfrigt, erhölle i någon mån
ambulatorisk karaktär. Skolofverstyrelsen, som
nyligen afgifvit utlåtande i ämnet, liar visserligen
ansett skolor af ifrågakomna slag svårligen kunna, utan
uppgifvande af högre folkskolans läroprogram eller
äfventyrande af undervisningens framgång, inrättas
flyttande mellan flera äii tvänne stationer. Men
öfverstyrelsen liar dock trott sig böra föreslå, att inom
kommuner företrädesvis i Lappmarken, där högre
folkskolor, till följd af invånarnes fattigdom och spridda
bosättning, iinnii icke kommit till stånd, högre
folkskolor finge, till en början på försök, inrättes med
två stationer, samt att åt öfverstyrelsen måtte
öfverlämnas att bestämma tiden för skolornas värksamhet
på de skilda stationerna och medgifva nödigbefunna
inskränkningar ocli ändringar i lärokurserna. Då
emellertid kommunens omkostnader för en sålunda
flyttande skola, som behöfver tvänne skilda lokaler, ställa
sig liögre ån för en fast folkskola, har det synts
öfverstyrelsen nödigt för åstadkommande af dylika
skolor, att kommunerna finge for skolornas uppsättande
och underhållande påräkna understöd af allmänna
medel utöfver de vanliga lönebidragen.
bränning af kärret försiggick, såvida något af
myllan ännu blifvit kvar efter deii första bränningen.
Lyckligtvis liar detta förr så allmänna
röfvare-kärrbnlk numera blifvit en sällsynthet, men deii
bevisar nogsamt, liviken stor, drifvande kraft askan
liar, då den användes på inullrik men askfattig
jordmån.
Oaktadt askans stora betydelse som
gödningsämne sålunda sedan länge varit allmänt känd i
Finland. misshushållas här flerstädes oförsvarligt med
den myckna spisaska vi kunde insamla från våra
eldstäder.
I stället för att den skulle på det
omsorgs-fullaste tillvaratagas af jordbrukaren, se vi den ofta
ligga utöst i en hög nära stugudörren, utsatt för
snö ocli regn, hvilka inom kort urlaka deii
fullständigt. Endast: en ringa del af askan tillvaratages i
och för lutberedning, hvaremot den största delen
får förfaras, medan landtmannen ofta för dyrt pris
köper sig utländska bigödningsämnen, hvilka
innehålla just de växtnäringsämnen, ban låter med askan
gå förlorade.
Om vi beräkna de växtnäringsämnen, som
finnas i vanlig medelgod spisaska efter de billigaste
pris, som vi få betala för samma näringsämne i
utländska bigödningsämnen, är eii tunna siktad
medelgod aska värd 5 mark 20 penni. Löfvedsaskans
värde är betydligt högre, tall- och granvedsaskan
står något imder nämda pris. Utkokt, nrliitad aska
understiger åter betydligt det nämda priset. Där
aska uppköpts för jordbrukets behof, liar den stått
att. fås till det ytterst billiga priset af 2-—3 mark
per tunna.
Tå kärrjord är en gödsling af 4 tunnor aska
och 15 lispund benmjöl eii fullgod gödsling,
hvilken lämnar en särdeles god sädesskörd och därpå
följande höskördar. — Askan som öfvergödiiing på
våra mullrika ängsmarker värkar särdeles gynnsamt
på gräsarterna, i det. att de ädlare gräsen efter
asköfvergödning gå väl till, där de förr ej trifvits.
E. A.
Askans betydelse i jordbruket.
§ruket af kärr och kyttländer är sedan gammalt
kändt i vårt land. Som livar man vet, finnes
i den lätta kärrjorden en försvinnande liten del
af växternas askbeståndsdedar, hvilka äro
nödvändiga för att kärren skola kunna bära goda skördar.
Af detta skäl brändes fordom kärren,
hvarigenom kärrbrukaren, på bekostnad af de
värdefulla i rök iippgångna mullpartiklarna, förskaffade
sig en tunn askgödning och med tillhjälp af denna
en eller flere goda skördar, hvarefter, såsnart
göd-ningskraften i askan uppgått i skördarna, en nv
Tnßercitlos od) mjöllikontroll.
rkändt är att lungsoten hör till de sjukdomar,
soln bland mänskligheten kräfwa de flesta offer.
Sjllkdomsorfaken, den få kallade tuberkelbacillen,
^ allgriper ej enfamt männifkan. I menageriet
od) joologiska trädgårdar ha flertalet dödsfall
beflln-nits wara framkallade af nämda bacill.
Det är numera nåftan allmänt bekant, att denna
sjukdom äfwen förekommer hos kreaturen, od) att den
är fmittofam. 3J}au wet od, att mjölk liksom kött kali
wara bärare af denna fniitta. Dessa kända faker ha
framkallat yrkanden på åtgärders widtagande mot det
olidas utbredning bland boskapen, på samma gång som
de hos allmänheten gett sig uttryck i önskningsmål om
kontroll på nämda wiktiga lifsmedel.
Dss fylles att en fträngt genomförd
mjölkkon-troll ide obetydligt skall wärka hämmande på
tuberku-losens utbredning. Dy man har sig bekant, att det i
främsta rummet är de högt nppdrisna mjölkraeerna
och de mest mjölkproducerande korna, soln äga
mottag-lighet för fmittämnet. Dch hwar, om ide i ftädernas
närhet, är det folli mjölkproduktionen drifwes till defs
högsta höjd! Därför, när en mjölkkontroll blir införd
i en stad, är den antagliga följden delt iloggramiafte
od) omsorgsfullare wård och skötsel af kreaturen på
de egendomar, foni önska lämna en garanterad, sund
od) kraftig mjölk.
$ Helsingfors niatwaru-kontrollftation fker för
närwarande nnderfökning af titt ftaden lewererad mjölk
för utrönandet af befkaffenhetell hos densamma. Dch
aff den stund inom kork mjölkkonkroff kommer att här
införas, torde det ide faklia fitt intresfe att weta
nä-got om dylik kontroll pä andra orter. Därför wilja
wi här nedan i öfwersättlling lämna ett utdrag ur po-
lisens i herlin förefkrift för mjölkhandel. „I herlin
må komjölk folli handelsartikel säljas blott folli fnll-
god-, halfgod- eller mager-mjölk. Fullgod är
mjöl-ken, när den efter mjukningen på intet wis blifwit
affkilmlllad. Halfgod injölE är åstadkommen genom
blandning as fullgod med skummjölk eller gellolli
del-wis skedd skumning. 9)iager är slutligen den mjölk,
soln med maskinkraft t. ex. medels centrifug blifwit
beröswad fettet. Fullgod mjölk bör innehålla fett titt
minst 2,7 % Och wara as specifik wikt 1,028, halfgod
1,5 % fett Och 1,030 fpecifik wikt fallit mager 0,15 °/0
felt och 1,032 fpecifik wikt. Som förbjuden
handels-wara betraktas mjölk af blä, röb, etter gill färg,
be-mängd med mikroorganismer, befk, feg, fyrlig eller fom
innehåller blod; mjölk af kor foni lida af mjältbrand,
rabies, pärlsjuka (tuberculou), koppor, gulsot,
mjäll-bralidsemfyfem, dysentiri, ljllswersjnkdomar,pyæmi
(sep-kræmi), förgiftningar, milli- och klöfsjuka, och hwilkas
mjölk efter öfwerständen sjukdom ännu kali anses
far-lig för afnämarena; mjölk fom innehåller
konferwe-ringsmedel af hwad art fom hälst. Den som i herlin
önskar afyttra mjölk, är förpliktigad att därom på
för-hand anmäla hos polisen." 9Jted mjölkkontrollens
in-förande tager Helsingfors ett steg sör bekämpandet as
tuberkulosen. Och är det att hoppas, att detta steg skatt
föra litt en fortfatt kraftigare kamp mot denna
mällfk-lighetens hårda fiende.
el.
<J|åraiumitøn.
(Fortsättning från 31:o 11.)
^ftpftet frukostens flut fatt herr Drgelberg inne och
fantiferade wid pianot i fättfkap med Iohannas
l)ngsta syster, en liten pigg, littgammal unge.
^ „Hör du, Gllen! H"* inte Iohaluia iiå’ll
fästman?,,
„Iohanlla? 9M)ej!„
„Har hon aldrig haft någon?"
„9!ehej, för hon witt inte ha handlaren. 9iär
han gid här, få talte hon nästan aldrig wid honom."
»Hon?!"
„9lehej! Hon fa’,akt om holl tydte om liå’li fästman,
få sklltte hon alltid kifwas med honom, för han inte
fkutte bli ledfen wid henne — hon fa’ hon tyder inte
om dödbakade fäftefolk. Iag wet någonting, jag —"
„Hwad wet du då! Gtten lilla!"
„5ßen jag talar inte om det, nehej!"
Jtt) dll! Du fka’ få konfekt, när jag har warit
i ska’n!"
„Hur många bitar?"
„©n hel ftrllt! th, du Gllen!"
„9JJen du får inte tala om, att det är jag, fom
wist dig det."
„9Jej, wisst inte! 9iå?"
„Dörs dll säga: ’3JUn lif och knif?’"
„Iaha! ’2Kin lif och knif’ — eikilftnna —
penn-knif till och med, dil! 9iu kali du wäl tala om det!"
„Det här papperet har jag hittat: fe hwad där
flår!"
Dch hwad fkod där?
P. M. Orgelberg
Johanna Orgelberg
J. Klagström
och
P. M. Orgelberg
Dch längre ned:
Johanna Orgelberg
född Klagström.
I det ögonblidet fkutte $er welat stångas med
ett halft dusfin baggar och bli begrinad af ett helt
tjog pigor. Htm stoppade papperslappen i sin plånbok.
„9iehej, du! Du skulle bara få fe den, inte ta den."
„2)ien du kan gärna ge mig den! Iag fka’ aldrig
säga, att jag fått den af dig!"
„Kom ihåg, att du har fagt ’min lif och knif’!"
Du blir aldrig falig, om du narras!,,
„Ad, jag är få glad, få glad! För nu ska’ Io=
haltna bli min fästelnö, du!"
„Det tror jag nog holl witt — för annars hade
hon nog inte fkrifwit få! Det fka’ bli roligt — men
jag witt alltid wara hos henne och få ska’ du ge mig
nlydet konfekt. Hon ska’ så lite as den, se’n wi lagt
oss — holi ligger alltid hos mig, och det ska’ hon göra
alltid?"
„nm, lilla unge!"
„9Jfen du har sagt: ’min lif och knif’, dll!"
* *
9iär unge Drgelberg eli ftulid därefter kom ut och
fåg på fåratwätteli, få war han folli en annan
män-llifka: han lekte med de små lammen, flämtade med
pi-gorlla och berättade för klodarfar den gamla hiftorien
om den kwide karlen, som swarade på en skål med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
