Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 15
Helsingfors den 15 April
1891
LAND och STAD.
ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN
—2
Prenumerationspris:
för helt år................3 mk 50 penni.
„ halft „ ................2 „ —
„ kvart „ ................t ,. 25 ,,
Märk.! Postafgifterna och ersättning för
hembär-ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
,^1».! _s
Redaktörer:
Doktor P. NORDMANN (utgifvare) och
magister E. LAGUS.
Tidningen utkommer hvarje
ONSDAG.
t T^d5
Prenumeration
emottages å alla postanstaltnr samt i Helsingfors Skil
nåden 15, Laurents tidningsdepot, Nya vattenserveringeni
Friis bokhandel och tryckeriet Unionsgatan 20.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i pappersbuti
ken Skilnaden 15 samt å tryckeriet Unionsgatan 20.
is
^iJixp-jé^.________
Lösnummer à 10 penni.
JU®.
FRE[RIK VILHELM FREDRIKSON.
gen gång i stånd att framställa det riktiga
förhållan-det mellan näringsämnena i wåra foderblandningar,
©enom defamma kunna wi under en wiss kid åstad;
komma en likartad utfodring och därigenom hålla
djuren wid fin högsta afkastning.
Sßid utfodringen kommer först i betraktande
fo-dermängden, särdeles den wattenfria delen däraf,
hwilken kallas fodrets torrsubstans. Djuren behöfwa
i sitt dagliga foder en bestämd mängd dylik torrsub;
stenis. För att kunna lämna en möjligast hög askast;
ning måste emellertid fodret innehålla en bestämd
mängd märkliga näringsämnen i smältbart tillstånd.
aSidare måste de innehålla dessa ämnen i wiss propor;
tion till hwarandra.
De nödwändiga näringsämnena som måste sinnas
i fodret äro:
a) en wifs mängd ägghwite s. k. protein, eller
kwäfwehaltiga beståndsdelar;
b) en bestämd mängd kolhydrater
eller kwäfwefria ämnen samt
e) en bestämd mängd
askbestånds-delar.
Samtliga dessa ämnen hafwa wi att
betrakta såsom lika nödwändiga för djuret;
de måste finnas i hwarje foderblandning, oclj
det ena ämnet kan ej fullständigt ersätta det
andra.
ägghwite-ämnena lämna icke blott
material till bildande af djurkroppens
kwäf-wehaltiga beståndsdelar — de bidraga äfwen
till bildandet af kroppens öfriga wäfnader,
od) kunna till och med enligt senare tiders,
forskningar omwandlas till fett.
De kwäfwefria ämnena äro nodwän;
diga till underhållande af andningen
(respira-tionen) famt för att framkalla den f. k.
djur-wärmen. Samtidigt tjäna de äfwen till fram;
bringande af fettbildning i kroppen. För detta
ändamål tages i synnerhet det i fodret
befiut-liga fettet i anspråk, ytterligare är genom
mångfaldiga försök ådagalagdt, att en
tillråd-lig mängd fett i fodret förminskar ägghwitans
sönderdelning i djurkroppen, hwarigeuom
kött-ansättningen befordras.
fodrets a sk beståndsdelar slutligen
tjäna till själfwa benftoutmeus uppläggande
od; underhåll. De hafwa äfwen inflytande
på ämneswäflingens normala förlopp inom
djurkroppen.
Desfa näringsämnen äro, som sagdt,,
alla lika nödwändiga sör djurets näring. Då
emellertid landtmannen tillskrifwer ägghwita
od; fett ett högre wärde, då han i
fodermed-len betalar desfa twå med högt pris, ligger
orsakett däri, att de sörekomma till wida
rin-gare mängd än öfriga fåsom nödiga omnämda ämnen
i de flesta soderslag, si;iuterligast i dem, som odlas på
egen mark.
Näringsämnena besinnas, såsom wi antydt, i det
soder djuren förtära. Detta är emellertid af högft
wä-fentligt olika sammansättning. J synnerhet söresin-
nas kwäfwehaltiga ämnen od) sett hos flertalet
foder-medel i blott ringa grad. Detta gäller färdeles för
beftåndsdelarna i winterfodringen såsom hö od) halnv
ståndet, hvilka uttrycka sig på svenska språket,
livarken äro gärna hörda eller sedda.
Kyrkoherden Fredrikson hör emellertid till de få präster,
hvilka icke glömt eller låtsat glömma sitt
modersmål, och det har han heder af, så visst som det
är sant, att budet „du skall hedra din fader och
din moder" innebär några förpliktelser. För
folkbildningen har lian varmt nitälskat och är en af
stiftarena af föreningen Svenska Folkskolans Vänner.
I umgänget är kyrkoherden Fredrikson en
godmodig, gästfri och vänsäll man. Därför eger han
många vänner.
flugot om kruftfober.
rsu» –-
ed benämningen kraftfoderämnen förftår
landtmannen fodermedel, fom på grund af fin
höga halt af näringsämnen, synnerligast
ägg-hwite od) fett, kunna utöfwa stor uäriugswärkau.
Dessa fodermedel äro af ftor betydelse för wåra
hus-djur. ©udaft genom att begagna sådana, äro wi mån-
Landtdagsmän 1891.
XII. Kyrkoherden Fredrik Vilhelm Fredrikson.
Äplen man, som Land och Stad i dag framställer
för sina läsare, hör ej till de största i vårt
land; dock försvarar hans bild sin plats i
bladet-Kyrkoherden Fredrikson är en altför anspråkslös
och tillbakadragen natur för att hafva velat sträfva
efter äran att blifva omtalad. Icke dess mindre är
han nog känd och därtill väl känd inom den bygd,
där lian såsom en kyrkans tjänare samvetsgrant
och nitiskt värkat under många år.
Fredrik Vilhelm Fredrikson föddes den 23 juni
1826 i Pargas; hans föräldrar voro kapellanen i
Oravais Vilhelm Fredrikson och dennes maka
Lovisa Fonthén. Efter att 1845 hafva aflagt
studentexamen och en kortare tid tjänstgjort som
klasslärare vid elementarskolan i Ekenäs,
prästvigdes han 1848. År 1849 utnämdes
han till kapellan i Sottunga; härifrån
öfverflyttade han till Sjundeå. Några år
senare emottog han ett mycket grannlaga
värf. En från Sverge öfverkommen f. d.
sjöman hade i Föglö, Geta och Finströms
församlingar uppträdt såsom predikant och
genom utspridande af baptismen
åstadkommit oro i församlingarna. Då kyrkoherden
i Föglö gick alför bröstgänges till väga
emot sekteristerna, hemstälde Åbo
domkapitel till K. senaten, om det ej vore skäl
att till orten afsända en yngre prästman,
som skulle öfvertaga själavården därstädes.
Hr Fredrikson emottog detta värf och
utförde det på ett sätt, som gjorde att
minnet af hans humana, rättrådiga
uppträdande ej än förbleknat på Åland.
År 1871 tillträdde hr Fredrikson
kyrkoherdeämbetet i Sibbo, och detta innehar
han fortsättningsvis. Till hans prästerliga
värksamhet hör äfven, att han deltagit i
flere prästmöten i stiftsstaden samt tvänne
kyrkomöten i Åbo. År 18(33 utsågs han
till ledamot i komitén för utarbetandet af
en ■ ny katekes. I tryck har han utgifvit
„Biblisk historie för folkskolor" och
„Nå-gra ord om bibelns lära om dopet".
Vid landtdagen intog kyrkoherden
Fredrikson första gången säte och stämma
1877 och invaldes till Ständerhusutskottet.
Vid 1882-års ständermöte tillhörde han
Sammansatta lag- och ekonomieutskottet,
1885 Ekonomieutskottet och 1888
Bevillningsutskottet. Vid innevarande landtdag
har han såsom Prästeståndets förste suppleant i
Sammansatta lag- och ekonomieiitskottet tagit del
i dess arbeten. Något större flertal af petitioner
har hr Fredrikson ej inlämnat; en om inrättande af
skolor för blinda och döfstumma blef vid en
föregående landtdag diskuterad och godkänd.
Inom sitt stånd vid landtdagen har hr
Fredrikson ej spelat någon mera bemärkt roll. Det är
ju häller ingen hemlighet, att de män inom Präste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
