Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skiftes-förordningens tillämpning, inträdde så widt tvi tändv, dell första
allmönna lyftningen i landtbyggnadskonsten som tillhör kväk kid; U)
redan då började allmogen bygga manhnsen något högre vch ljusare
och fönstren blefmo, ifrån att wara liggande, åtminstone qvadratiska.
Äfwenladugårdshusen gaf makt ett par timmerhwarf på höjden. Bon-
dens stuga blef, dock sedan de urgamla ryggåscstugorna·–·) försmunnit i
allmänhet ej högre till innertaket ån högst 772 a 8 fot; torpstugoriia «
fingo knappt 7 fot och fähusen i hwilka man förut måste gå böjd,
gaf mair sällan mer ån nått och jemt manshöjd De till stor del af
gråsten uppförde ofantliga spismiirarne, som intogo en fjerdedel af
rummet, så att spisen satt nästan midt i stugan, der den mar ämnad
lika mycket att lysa som wärn1a, började maii till en större del mura
med tegel, mindre och nåttare, men de brånslebesparaiide rörfpisarne
moro då ytterst sällsynta. Nästaii allestädes qmorhöll mair liktoißt det
bedröfliga bruket att utan all grundgräfniiig uppföra landtmannabygg-
nader på lösa knutftenar åfroen utair lusthål emot swamp i den efter-
åt uppgillrade låga stenfoten, inom hwilkeii man i stället för tross-
bottnar begagnade sandfyllning. Under såhusen lade man fortfarande
fotsyllar, wisserligen af grofma kärnstanimarz men blott några få tum
öswer jordytan och under golfroet gömde man, som en stinkande pöl.
den flytande spillningen. hwilken knappt någon bonde-, den tiden, på
annat sått tog tillwara. De många på stugorne, få allmänt begagna-
de tars- eller spillrade spåntaken, som tåga på halm och stid («’råfte")
och uppburos af åsar i hmiika maii inborrade s. k. «wågbord« med
«mallreflar« som skyddades af nåfwer, började dock inträngas af tegel,
tak; men på uthusen fortfor man allmänt, åtminstone i skogen-akter-
att lågga de höga halmtaketi utaii alla bindslen på f. k. «bjuråfar«,
eller sina runda granstammar, som uppbars af s. k. «saxar«. i hwilka
man inborrade stödpinnar för bien-åsarne. Halmen qwarhölls sedan
med f. k. «’ryttare« eller «pollränger« som på hmar tredje fot räckte
ända ned till takfoten. Taksprånget war fortfarande så obetydligt att
det nått och jemt gick utom de stogsödande och rötande attmitarne
hwilka man likwisst började temligeii allmänt ersätta med laxknatar.
Man började åfwen inhugga s. k. «swård« i fönster och dörröppningar,
åfwensom några andra sainmanhuggningar förbättrades·.
För 30 år sedan kunna roi dock ej påminna oss haftva sett nä-
gon enda bondladugård som hade fönster och ännu mindre något swin-
hus. Når dörrarne woro stängde hade man mörker i alla uthus med
undantag af håftstallet, som maii ibland försåg med ett par små ögon.
Att luftmexlingshål då saknades i alla kreaiursstallar mar naturligt
Sädane funnas ej en gång på ladorna och aflassningen af hö ochsäd
under tak mar sällsynt nog. Bonden inkastade utifrån sin skörd ige-
uom fmå gluggar och urtröskade den allmåiit med "slagoe« och i en-
lighet med dessa brak, uppfördes också logarnc och ladorne som bygg-
des lika så trånga och mörka som fåhusen.
") Singer som sakna mellantak.
tr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
