Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För boskapens behof och sädens inbergning uppförde man wanli-
gen. åfwen på mindre hemmauödelar. en mängd små fristående bygg-
nader och till och med på Herregårdarne. såg man ofta nog en bygg-
nad för torna, en för oxarne, en för hästarne, en för ungboskap och
får-, en för hwete- och rågskördett. en för hafran, allt med sina särskild-
ta logar, samt en för den tröskade spannmålen En fristående lada
för hö och halm saknades icke heller och husen woro i allmänhet enhe-
ket smala« Jag påminner mig hafwa ombyggt uthusen på en landt-
gård, med omkring 150 tunnland åker, der boskap och störd förwaras
deö i 15 särskildte hus. Lägger man härtill att, åtminstone i skogs-
trakter, äfwen ladorna nppfördes med timrade gafwelrösten ända till
toppen; att man stundom timrade balkarne på logarne och till och med
emellan kreaturen samt att matt å spannemålölåften alltid hade s. k.
bingar, så kan man lött fatta huru mycket timmer och arbete bortslö-
sades mid sjelfma byggandet, samt hur ofantligt med arbete och tid
som årligeii gick förlorad mid inbergning, utfordring och tröskning ge-
nom de brålsamme anordningar-nr hwilka, åfmen i andra delar, man-
ligen saknade all plan.
«Matt behöfiver ej anföra mer än dessa korta skildringar, hmilka
liktvisöt äro grundade på mår egen inskränkta erfarenhet, för att sinna,
det landtbyggnadskonsten på bondgårdarne· åfiven sedan enskiftcna fle-
ra år fortgått, i allmänhet mar mycket försummad. ehuru man måste
medgifma att tillståndet å flera orter och isynnerhet på en del Herre-
gårdar mar mida bättre ätt beskrifningen. Några synnerliga förbätt-
ringar hade också srvårt att minna insteg, emedan hmarje bonde sjelf
uppförde sina byggnader, efter samma modell som far och farfar hade
gjort före honom, oeh åfmen på Herregårdartie utöftvadeö landtbyggs
nadökonsten wanligeti endast af dagöwerkslagct under ledning af för-
waltaren och den snusförnustigaste bland timmertarlarne, och dermid
följdes ingen ritning. Ritningar till landtmannabyggnader mora
icke heller så låtta att anskaffa, ehuru kvid denna tid, det. icke mar så
omanligt, alt en och annan timmerbyggmåstare och landtman drogo
upp några linier och satte några mått på papperet till ledning åtmin-
stone för inredningen. Härwid tänkte likmisst ingen på hur wäggar
och stolpmirke borde ordnas i förhållande till bjelklag och takstolar, och
ännuidag ser man de fleste landtbyggmästare egna så liten förtänksams
het åt dessa saker· att mången reswirkesbhggitad af brist på motswa-
righet icke låter sträfwa sig.
Allt framåtskridande år en följd af stigande upplysning eller af
omständigheternas kras och lika wfszt som att de, till gemensamt för-
swar i gamla tider inrättade byalagen, skulle sönderfalla för samer-
.ketö tioårig, hmilkct framkallade enskiftena; lika säkert skulle de många
sntåhusen. uppkomne till följd af mindre odlingar, en gång gifwa tvi-
ka för kulturens omfång och insigternas makt. När enskifteöodlingarne
fortgått några år, och gifwit lönande skördar, såg mången bonde sig
nödsakad att ombygga och till en Jviss grad sammanbygga, de
många och trånga uthusen och då äfmen Herregårdarne samtidigt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
