Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
« « .....s"–.-.- «
som fylldes med spring· eller tryckwatten ofta ifrån en behållare på
sjelfwa höskullen. Deåsa åro också de sista af mig kände förbättringar
som boskapösiallarne på Herregärdarire tillegnat sig. Föröfrigt hafma
en mängd förslager framkommit och fallit egentligen med afseende å
djurens uppbiudning och utfodring. De röster som på 1850stalet
höjde sig för att äfweii i sydligare delar af landet i likhet med Norr-
land, inrätta sina ladugårdar till s. k. «högfähu8,« meö gödselkållai
re under golfwet, hafwa också tystnat; likaså de som ifrat för ett all-
männare begagnande af sådana anordningar som häntvisa sådesi och
hölador, ja sjelftoa menniskoboningarne, till öfra träningen och djuren
soch redskapen till den undra: anordningar som utgått ifrån alptrakter
och äfwen hos oss torde med fördel kunna allmännare tillämpas
der wälformade och tvålbelägna backbranter finnas att tillgå.
Nästaii samdigt med anläggandet af utgårdarue, började Herre-
gårdarne tillegna sig en alldeles ny klasz af byggnader uemligen Me-
jetietna hwilkas uppkomst till ej ringa del, genom siri äter-verkan,
bidraga att förbättra sjelftva ladugårdshufen. Det första fullständiga
mejeriet byggdes i Skåne på slutet af 1880stalet, och sedan desz har-
one också med långsamma steg, de wålgöraiide mejeri·inråttningarnes
spridt sina wålsignelser i rikets alla sydligare provinser, och på mången
landtegendom har de fridgifwande, närande mejerierna intagit de
orostiftande tärande Vrånneriernaö plats, och aldrig har fosterlan-
" det kunnat göra ett lyckligare byte. De första mejerierna byggdes all-
mänt efter Holsteinfta mjölkhuöhållningssättet med tjocka grästensnuirar,
nedgräfde stengolf oeh höghwålfda tak, och blesivo så dyra att få gods-
egare ansågo sig kunna bekosta dem. Man byggde också ofta allt för
stort, och skyddade sig ej nog omsorgsfullt för den genom djupgräfnins
gen lätt bildade fuktiga luften, som mera än man då wanligen in-
såg, motarbetade nyttan af den eftersökta kyliga. Läiigre fram bygg-
de maii mejerierna af tegelsten, med mindre omfång och mindre djup,
samt sökte hwarjehaiida förenklingar. Så borttog man kållarhtvalfwen
och åtminstone å mindre mejerier, byggde mcm ej längre den bråkiga
häsistjernan, hwilken man länge ansåg höra till saken, och tjeruadc i-
stället med handkrast i förbättrade tjernor. Man inredde äfmen till
mejerier en del gamla byggnader. Då på 1850italet den Gußanders
ska mjölkmethoden, med tillhörande warmare luft för gråddsättningcn,
lflerstädes gjorde sig gällande, anordnade matt mjölkrumwen ofwan jord
med oljemålade goif oeh ofta i helt manliga trähus och isråii tidpunk-
ten med detta billiga bygguadöfätt, kunna wi räkna mejerlrörelscns
allmännare utbredande på de mindre Herregårdarue Pä nästan alla
nybyggda utgårdar inrättad nu alltid, om ej ett fullständigt mejeri,
åtminstone ett mjölkrum, ett ostrum. en liteu smörkällare, en ostkitiel
på swångarrn och en liten ostpresz, ehuru kitteln och pressen stundom
ej gifmas annän plats ön i det manliga förstorade hushållsköket.
En ny period för mejerikörelsen mar uppkomsteit af de s. k. foc-
ken- eller bymejerierna som hushållningssällskaperna så mycket ifra-
de för, och hwilka afsågo att pä ett ftälle samla till sig de kringliggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
