Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre bondgårdarires lilla cnjölkförråd. Vyimejerierna som osta in-
rymdes i illa anordnade lokaler. hafwa emellertid icke alltid emotse-Ja-
rat hivad man med dem afsåg, och ej sällan dog hela inrättningar bort,
kort efter sin uppkomst. Wi hysa likwål den öfwertygelsen ait Bymes
ferierna haswa en framtid åtminstoeie inom de tätare bebyggda bond-
samhällsena, der hemmansegarne ej i egna hem haswa tillfälle att in-
rätta sig ett litet mjölkrum hwilket numera icke år helt och hållet såll-
synt. Deti ofantliga lyftning mejerirörelsen med tillåmpnitig af isme-
thoden i sednasie tid börjat antaga öswer hela riket, är dock för allom
bekant.
Ätergå wi till de stora landtgårdarne så har, under de sednare
decennierna, åtminstone inom de rikaste provinserna, uppwuxit ej så få
snygga, mäl ordnade och werkligetr prydliga mejeribyggnader der man
flerstädes bereder en utmärkt produkt. Dc wacklande methoderna förde
olika mjölkhnshållningssåtten, både för smör- och oslberedning, hafwa
likwisst menligt iniverkat åfiveri på mejeribyggnadernas mera bestämda
utweckling Jfrån den gamla rnmupptagande Holsteinska mjölthushålls
ningen till den nu allmänt påbörjade Schmartzsta niethoden, ester hwil-
ken mjölken afkyles med is, i få men stora mjölkkårl, samt uti de ån-
nu mångfalldigare ostberedningssåtten, ligger också en mängd gradatio-
ner på hwilka mejeribyggnadcns yttre omfång och inre anordningar
alltid måste bero.
Wi tilltro oss icke förmågaii att redogöra för alla hit hörande in-
tressanta detaljer, hwilka dessutom skulle utgöra en hel litteratur. Meri
tvi kunna ej nog förorda att den allra största uppmärksamhet måtte
egnas en klasz af iandtmannabyggnader som mer ån någon annan har
egenskapen att kunna djupt ingripa i åkerbruks-systemets hela utbild-
ning. Der koskötseln en längre tid warit tvårdad ser man toanligen
marken boskapshjordar och bördiga sädesfält. Koskötselrr och mejerirös
relsen, med hivad dertill hörer, har också alltid warit med tvårme om-
fattad af de mera framstående landtmannen. Wi tiveka derför icke att
nedskrifwa den öfwertygelse11: att ladugårdens och mejeribyggna-
dens ändamålsenlighet är landtgårdens största prydnad oah
att man efter dessa byggnaders beskaffenhet ej sällan kan
bedöma egendomsinnehafwarens bildningsgrad som jord-
" brukare.
Då ingen hushållsafdelning år känsligare för iustombyten och
lustförstämning år mjölkhandteringen; så borde mejeribyggnader företrä-
dcswis byggas med ihåliga tegelmurar och efter de snygghetsreglorntan
hwilka ingen mjölkhushållning kan tvinna kredit. Kanske har också in-
gen hushållsbyggnad större anspråk på att, åfmeit i andra delar, upp-
föras med omsorg och att så iklädas de enkla oeh smakfulla byggnads-
former sorn tillhöra all landtbyggnadskonst. Mejeribyggnaderi bör wa-
ra lika inbjudande som sjeifwa mejeri-prieipe11 år wålsignelsebringande
och fosterländsk.
Äswen Logbyggnaderne hafwa sin kulturhistoria och stadierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
