Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för deras utweeklingsharman att söka. uti den mognande eftertanken, stör- - ’
dar-nes–tilltvext och införandet af- olika slags tröskwerk.— - — " «
. De. gamle hade åftoeii på herregårdariia wanligen långa, smala
logbyggnader som på midten mora afbrutne med en inkörs- och trösk-
loge på hmilken man månde med sädeslvagnorne, eller hade man, syn-
nerligaft i Skåne, bredare hus med en smalare långloge för inkörning
kvid ena sidati, men alltid med ett rum för tröskning på midten. Utanför
baksidan af denna inidtel«loge byggde matt som en sårskildt byggnad,
den så kallade oxwandringen för tröskverket-tet-
Genotn denna anordning kunde mcm aldrig (åtminstonc under tak)
komma intill ladrummen med sådcslasseii mer ån på en enda sida,
och ladorna bleftoa djupa. Jfrån ladornas aflågsnare delar uppstod ock-
så ett betydligt afståtid, då säden fkulle föras till tröskwerket, så att
både wid inbergning och tröskning hade man behof af en lång kedja
arbetare. På transporteii inom lagbyggnaden bortspildes på detta sätt
ofantligt med arbete och tid hwilket, isynnerhet på den dyrbara berg-
ningsdagen, och med skördarnes tillmext, blef ytterst betungande. Det blef
derföre en tioingande nådmåndighet att utbyta dessa bråksamma anord-
ningar emot ändamålsenliga och enkla —- enkelhet är wilkoret
för allt framåtskridande —- och då det låg klart för tanken, att
man måste söka de kortaste radiereia eller afstånden får inbergning och
tröskning ock dessei icke kunde minnas ntan koncentrering, så blef
också regelti att bygga bredt. Vetydliga breddmått ärv också
oeftergifliga wilkor för hwarje bättre anordning i landtbyggi
nadswäg synnerhet på större landtgårdar.
Till en början indrog man derföre den dyrei uttvinklande oxidati-
dringen inom ladornas wåggar, och anlade så breda byggnader att
matt hade rum för tröstningen emellan inandringen och den samman-
bindande långlogeii mid ena sidan· och hårigciioni korn man wisserlii
gen i mera direkt beröeiiig med tröskmerket, helst byggnaden genom den
ökade bredden blef betydligt kortare.
Detta mar ivisserligeii ett steg framåt; tnen långt ifrån det wig-
tigastez ty inbergningen blef lika beslniirlig derest man ej tville förkorta
inbergningsradien inom de djupa ladorna, genom att inkasta säden
utifrån genom gluggar på yttertväggar11e, hwilket i regin-nåder war be-
smårligt. Deszutom saknade de wåldiga sådestnassarna, på detta sätt
all lustighet Man började derför, med bibehållandet af den före-
nande inkörsgången, wid ena sidan, att anlägga genomkörningen twärs
igenom ladornas midt och det-igenom wann man betydlig luftighet;
mindre djup; kortare inbergning; mindre trängsel mid inkörningen; Och
kunde aflassa under tak åt twenne sidor, samt fick slutligen sårskildta
RIde lök slika sorters såd. Desnitoni blefwo ladorna på 2:ne eller
trenne sidor åtkomlige för lassen —— allt under tak.
De gamla teöskwerken stodo emedlertid allt jemt vå lamms PMS
med sina kugglverk, sina tnalsar och sin ofantliga infordrade tröska-ert-
eylinder, hwilket gick så tungt att tröskningen muren werklig plå-
ga för dragarne. Mem började emedlertid borttaga de onödiga wal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
