Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.-.12 —-
på spårhjulstvagtt ar transportera halm, säd, rotfrukter och hackelse till I
och frän gaftvelportarne. Lade man nu kreatursstallarne i form af.
flyglar, med betydlig bredd, och längdrader, tmårs för logbyggnadens
gaflar och införde logens midtelgång med sin spårhjulsbaua, rakt in i
hjertat af bofkapsstallarne midt igenom foderberrdningsrummet, förbi
kalfkåttar och foderkrubbor, ända ut igenom ladngårdsportarne; så mar
inedelpunktsssystentet utbildadt till hela sin höjd och logens midtelgäng
blef den mest beqwåma sammanbindningsbana för både fähusets och
logens alla inre fortsättningar Eti sednare tids anordning år äfwen
att, till winnandet af minskad eldfara och brandskatt, ställa lokomobi-
len 200 fot ifrån logen, då ångkrafien transporteras till tröstwerket
genom en ståltrådslina.
J de gamles logbhgguader saknades alltid både fönsteröppnittgar
och draghåi: allt mar mörker då portar och luckor woro stäng·
da. Hårigenom förstämdes luften i ladorna och tvid hrtoåders-
dagar-, som man företrädeswis tvåljer till tröskning hade man stvårt
att öppna portarne. Numera inser man allinätit nyttan af draghålcn
på alla lador, helst när dessa ställas tuidt för stolpraderna. intill hwil-
ka vman lämnar ett litet mellanrum för sädesmassorna, att fritt mind-
drag erhålles i alla rigtningar, då logbhggnaden, genom tillhjelp äf-
wen af tvål laggde förgångne-, kan få samma lustighet sorti en mäderria.
Ingen tänk-mdr herreman prutar ej heller emot att förse sitt toan-
dringshus och sitt tröskplats med några fönster. Deit som år rätt om-
tånksani att hålla allting friskt, sätter också gerna hela sin lagbyggtrad
på pelare.
Det kan icke wara tvår mening att brståmdt påstå det ladugår-
darnes och logarnes utmeckling fortgått genom tiden alldeles i den ord-
ning och på det sått som tvi nu framstäldt densamma. Wi hafwa till
och med reda på en mängd afmikelser hårifrått, och aldra minst har, i
afseendc på framåtskridandet den ena provinsen hållit jentna steg med
den andra. De anförda berättelserna upptaga likwål, enligt mår
åsigt, hufsouddragen af de allmännaste och mest gagnande förbätt-
ringarne, sådane de framgått på de större landtegendomar, hwil-
ka haft till ftyresmåii mera tänkande jordbrukare Framförallt är det
i den anförde rigtningen som lvi sjelfwe utlemnat ritningar och efter
mår ringa förmåga bjudit till att leda och förbättra-
Meri wi åro på måg att blifwa nog widlystige, och för att ej
allt för mycket trötta, nödgas wi efter en mera sammandragen skala
fortsätta tvåra torftige iakttagelser.
Sädesmagasinerna woro naturligtwis i de skördefattige tiderne
trånga och obetydliga. Mari behöfde ej så stort rum för ett spati-
målsförråd som på mången herregård, ej räckte mer ätt till girdetrs
eget behof. J detta asseende toar det med spannemålsboden,. samma
fökhållattde som med den gamla tnjölkskammartt, hwilken ej behöfde ut-
widgas till omfåtig af mejeri, förr än man erhöll en toisz öflverpros
uktion af mjölk. Spanncmålsbodarne woro det-femte mörka och ingen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
