Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.j· Z-
»»-«.
—13"..–
ting- mindre än luftiga. Man lade fädett idjupa bingar och endast ige-
noen få och små gluggarl försedde med luckor, erhöll säden någon fristhet.
Numera bygger man På herregärdartte stora sädesmagasiner ofta
med trenne loft och i hwarje måetittg har matt kvanting åtminstone
något fönster ehuru både utrymmet och ljuset ännu är sparsammare
ätt det för spannemålens fristhet är nödwändigt och de säkallade bal-
karne tomma aldrig mer i fråga. J skogstrakter. der man bygger af
trä, har man också tagit sär sed att Uppfära hela magasinet på pelare
och att inrätta yttertrappatr med så kallad toipybrygga eller falltrappa
på ledgäng,s för att utestänga råttorna. J stora magasiner beräknas
också noga innertrappornas läge att de ställas i byggnadens midt och
sjelfwa byggnadens yttre form, söker man närma qwadratformen som
med minsta omgifningswäggar och tak lämnar största utrym-
met; och då tni allt mer insett sördelere af att bära Upp taksto-
larna istället för att hugga ihop dem som spännstolar. så hat-
wa wi kommit ett betydligt ruin intoid långsidorna, på ösra träningens
windslofh derigenom att de gamle takstolarnes ståndare och gesiemsbjrls
kar kunde borttagas. Magasinernas golfyta låter matt också. med stör-
sta fördel· sönderfalla i qvadrater, med wanligttois 12 fots qvadratsida
och en bärstolpe i hwarje hörer, då bärigheten jemt fördelas och luckor
och ljusöppningar, låta regelbundet indela sig midt emellan stolprader-
na. Fär att minddraget bättre må werka på säden har man åfwen
börjat sänka och förstora luftöppningarne hwtlta helst böra inrättas
med glasfönster emedan sädens friskhet fordrar start belysning. På
stora sädesmagastner tillegnar man sig också hwarjehattda hiftinrätlnins
gar, för säckarnes transport, och nedskär med fördel i öfwerwättingenb
golf så kallade qwarnkupor font ställas midt öftuer hwarandra till lätt-
nad kvid hämningar
Häststullen redan förut mera wårdade, än de flesta andra landt-
mamtabyggnaderne, hafma blifwitrymligare, högre, ljusare, luftigare och
på mången herregärd ser man utmärkt omsorg nedlagd på byggnaden
åtminstone för paradhästarnes wärd. J arbetshästarnes stall —- det
fär landtbruket wigtigaste —- står det toiöserligen sämre till; men
äfwen hår har matt det trefligarc, ehuru i allmänhet ännu för
trångt- Mari börjar också, isynnerhet fin arbetehastak. att borttaga
de högt sittande fodcrhäckartte och begagnar i stället lågt byggda so-
derkrubbor och bord, likaså kväljer man ibland ett annat rum sär
den osunda ströhalnien än i den manliga strökrubban framtill midt
under hästens näsa. Äfwett ser matt bemödandeie att förläg-
ga foderrummet i midten af fpiltraderna till lättnad toid utfordringen
och förser stallet med ett wattentar med tryckwatten ifrån en behållare
under tak, en nertill för frisk luft o. s. tv. J de flesta stallar, likasom
i mången ladugård iakttas dock ännu ett afstängdt rum för sjuka djur
font icke böra bindas. «
Wid byggandet af Fårhus har man allt mer börjat inse dju-v
rens behof af en torr byggnadsplats, högtse rum, frist och torr luft
samt fullkomligt ljus för ullens Ulla-ext-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
