Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gårdstomter samt otngiftvet sitta hus med trädpianteringar. Man bar
också mer ån förut begagnat fogstrukne stenhus och låtit byggnadsritn-
nena tvisa sig i sin naturliga fårgton. Den s. k. «trästilen«, som tvan-
ligen äfwen kallas «Schmeitzerstilen«, och framhåller konstruktionerna
träder numera ofta fram, isynnerhet på herregårdarnc ehuru sällan
fullständigt ren; men de långt utgående wackra och nyttiga taksprången
äro mycket allmänna och i tvår ort bygga äfwen bönderna numera så-
dane tak. Hwarje provins, isynnerhet deß allmoge, håller dock manligt-
tvis troget fast wid sina egendomliga byggnadsfortner, och emellan de
af ler och långhaltn uppförde. till skydd sör ftormarne, kringbyggda
gårdarne, på Skånes slättland, ända till den Norrländsta nybyggarens,
af rundtimmer tillyxade fristående bostäder, förekomma många olikheter.
På de stora herregårdarne äro byggnadsfotmerna kanske ännu mer om-
toexlande och bland de sydligaste finitas numera landtmannabyggnader
utstyrde i former som kunna hänföras både till nutidens och medelti-
dens förfinade tegelstenskonsteuktioner, —— former som wisserligen
äro wackra och giswa ett fängslande behag åt landskapet — men ej
sällan hafwa de granna Göthiska fähusen och mejerierna. med sina
afsatser af utskjutande bågslag och tandade gaftvelrösten, gift-dit allt för
mycket tillfälle ät den nötande tidens och tvära nordiska tvintrars för-
störande inflytelser; fä att inom några år, —- isynnerhet då teglet warit
lösbrändt —- hela det dyrbara murwerket angripits af röta och när-
mat sig till en ruin. Sådant har också förhållandet warit med den
moderna «trästilen«« som med sina ofta allt för rika orneringar saknat
skyddande betäckningar —- och tvi måste medgiftva att tvi ej kunnafris
taga oß sjelftve ifrån felsteg i detta sednare afseende.
Meri «af erfarenheten blir man tvis" och med kännedom om de
ofantliga förluster som drabbat landtmännen genom origtiga konstruk-
tioner och härmandet af hwarjehanda stilar för fine uthus; hastva tvi
alltmer närmat oss den sunda regeln: attlandtmannabyggnaderna,
långt ifrån att wara dyrbara och granna, böra utgöra mön-
ster af ändamålsenlig waraktighet, smakfall enkelhet och bil-
lighet. Här om någonsin gäller det således att byggnadsformerna
böra studeras, hwarje tegelstens läge betänkas, hmarje sammanhuggning
pröftvas och beräknas; så att man skapar sig dessa nyttiga fördelar.
Mait bör likwisst tillegna sig all den prydlighet som gör sia sjelf, ge-
nom sammansättningarnas riktighet och således kosiar ingenting Låg-
ges härtill att landtbyggmästaren bör ega smaksinne tillräckligt för att
tvårda proportionerna både i sin helhet och med afseende på delarne,
att allt blir utotiveradt och minner ett ordnadt sammanhang; så har
den sotn förmått utprägla dessa förenade egenskaper redan hunnitlångt
ilandtbyggnadskonst. Ett efter sådane grunder genomförd byggnad
kan icke heller blifma ful. äfwen om den är rät och slät och derifrån
uteslutes all särskild ornering. Gtt sådant byggnadsfätt wilja tvi också
föreslå för tvära landtmannabyggnader och osökt kalla det för «ladu-
stilett«, hwilken, då den är naturlig, smakfullt enkel och uppfyller filt
ändamål både kan och bör skilja sig från andra byggnadssätt och
HYM. v» .» ..»..,d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
