Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfiver 500 ritningar;deraf« omkring 300 utan ersättning. gMånga
.-’
hafiva dock marit ofullständiga och en annan del. ej blifmit begagnade.
Af hela antalet äro tryckte 126 planscher åtföljde af 241 träsnitt och
upplysande text. De fleste ritningarne hafwa ·iv»arit till ladu·
gårdar och logar, dernäst till torpstugor, få manhus på utgårdlaa
sädesmagasiner, mejerier, stallar etc. Företrädesivis är för herregårdars
ne, inom Westergötland, som tvi arbetat, men åftveii till audra provin-
ser hafwa ivi sändt ritningar och någougång arbetsfolk Timmerkarlar,
murare, bönder och torpare hafwa flitigt gjort besök för att erhålla
byggnadsråd och äfweii till dessa har lemnats ritningar och mången
gång haftva tvi förmänat oss ösiver den lätthet med hivslken de fleste,
efter en liten förklaring, uppfattat både råden och ritningarne samt
förstått att deraf kvälja det ändamålsenligaste, billigaste och enklaste.
Många bönder hafiva också tilleguat sig åtskilliga detalj-förbättringar;
andra hafwa manställt dem; andra äter hafma lofmat att efterkomma
rädeii, men hemkomne återtagit det gamla och blott ytterst fä hafwa
byggt troget och tillegnat sig föreskrifterna i sur helhet. Wi fä dock
tillägga, att intresset för ändamålsenligare landtmannabyggnader. hos
allmogen. warit i ett ständigt om än långsamt tilltagande Timmer-
byggmåstarc och murare hafiva wisat stor wettgirighet och manligeii
med nöje utfört äfwen de små prydnadöförbättringar som de byggan-
de metat bekosta.
Landtmannabyggnaderne utöfwa alltid ett högst betydligt infly-
tande på jordbrukets framsteg och hivad man, med klok beräkning, ned-
lägger på deras ändamålsenlighet är kanske den utgift som betalar
högsta räntan af alla. Fästa ivi oss ivid boningshusen: sä hivad
mårde ligger icke deruti om dessa äro så anordnade att de genom sin
bequämlighet bespara tvår tid; genom sin sundhet befria ofs ifrån
sjukdomar och genom sin trefnad förhöja tvär arbetskraft. Vo-
stadens beskaffenhet har ett afgjordt inflytande på sederna och böjelsen
för ett werkfaint hemlif Till och med någon liten utgift för den
enkla smakfullhet, på hivilkeii ögat hivilar med så mycket behag, är långt
ifråii en bortkastad penning. — Och med afseeude på Uthnsen? —-
Skördarue bero af ett högre wäsende och hur de utfalla kunna tvi ies
ke weta; men mården inom byggnaderne af denna störd är menniskans
ensak och ingalunda omiss. Rik eller fattig är jordens afkastning det
bästa, det enda mi äga, och blir den obetydlig hur mycket större skäl
är det icke dä, att den ej skadas i fuktiga lador och att man ej ned-
sätter kreaturens lifskraft genom mörka, förpestade rum. Och en be-
sparad arbetskraft och tid inom uthusen hivad märde har ej den-
na? Det torde icke wara smärt att bewisa det en tredjedel af detta
dyrbara förlagskapital bortslösas i illa byggde ladugårdar och lo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
