Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanske voro vilda raser mera allmänna, sådana t. ex. som den Gotländska
hästrasen, hvilken ända intill sednaste tider lärer fördragit ett fritt lif i skogarne
äfven under vintern. Urskogarne lemnade också ett bättre skydd än nutidens.
För flera år tillbaka sökte jag samla materialier till en beskrifning öfver
våra husbyggnader på landet, sådana desamma utvecklat sig ur de flydda
tidskiftena och nu i allmänhet befunnos, eller till ett arbete, i samma väg som
Herr Snndt’s. Åtskilliga hus uppmättes för ändamålet och aftecknades,
hvarjemte från några orter, beredvilligt, på begäran, erhölls bidrag från
sakkunnige män. Men planen måste snart stå tillbaka för annat och öfvergafs
slutligen helt och hållet, med den vinst, att man fått blicka litet in i förhållandena.
Fältet är emellertid öppet, för forskning och samlande, hvilket sednare, med
tillgång till Kongl. Antiqvitets-Akademiens och våra Artisters portföljer, torde
betydligt underlättas.
Hedrad med inträde i detta ärade samfund väcktes hos mig ånyo hågen
att lära kanna något mera om landtbyggnaderne, hvilka jag likväl nu önskade
skärskåda ur mera praktisk synpunkt, för att deraf kunna draga några
erfarenheter, hvilka möjligen kunna förtjena att allmännare framhållas.
Vid granskningen af den officiella statistiken finner man från de olika
länen många värderika uppgifter rörande jordbrukets och dess binäringars
framsteg och utveckling, men, ehuiu samma statistik stundom till och med redogör
för husslöjden och vissa med byggnadskonsten beslägtade alster, har jag ej
funnit någon uppgift om byggnadskonstens utveckling, någon statistik öfver
husbyggandet, — denna ej ovigtiga, utan för jordbruket i de flesta fall alldeles
nödvändiga binäring, om den så får kallas.
Af största gagn blir utan tvifvel att taga de sednare decenniernas
byggnadsväsende under skärskådning.
Den man, som inom vårt land sannolikt både flitigast och lyckligast väckt
en allmännare håg till ett förbättradt byggnadsväsende för jordbrukare, sotn
ådagalagt nödvändigheten af att låta landtbyggnadskonsten hålla jemnare steg
med jordbrukets öfriga utveckling, är Herr C. E. Löfvenskiöld på Bergatorp i
Westergöthland.
Om denna ihärdige och begåfvade man visste man redan i början af
1860-talet att han utlemnat omkring 500 ritningar till landtmannabyggnader och
sjelf utfört öfver 70 sådana, samt dessutom upprättat omkring 60 till
lithogra-fiskt tryck befordrade plancher med text; och han har sedan dess varit icke
mindre verksam, både vid ritbrädet och i praktiken.
Med sällspord fosterlandskärlek, värma och nit har han begagnat hvarje
tillfälle att göra de kära landtmannabyggnaderna rätt beaktade och värderade.
Hans verksamhet är i öfrigt allmänt känd, icke minst inom denna
Akademi, som för flera år sedan belönade hans förtjenster om sagde byggnader
med dess guldmedalj.
Frukterna af hans mångåriga, och specielt af sednare årens arbeten äro
bland andra, det kända vackra verket "Landtmannabyggnader hufvudsakligen,
för mindre jordbruk’som är under utgifvande af Hrr Norstedt & Söner, och
deraf 5 häften redan utkommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
