Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
för smör- och ostberedning, hafva likvisst menligt inverkat äfven på
mejeribyggnadernas mera bestämda utveckling. Ifrån den gamla rumupptagande
Holsteinska mjölkhushållningen till den nu påbörjade Swartziska methoden, efter
hvilken mjölken afkyles med is, i få men stora mjölkkärl, samt uti de ännu
mångfaldigare ostberedningssätten, ligger också en mängd gradationer på hvilka
mejeribyggnadens yttre omfång och inre anordningar alltid måste bero.
Vi tilltro oss icke förmågan att redogöra för alla hit hörande intressanta
detaljer, hvilka dessutom skulle utgöra en hel litteratur. Men vi kunna ej nog
förorda att -den aldra största uppmärksamhet måtte egnas en klass af
landtmannabyggnader som mer än någon annan har egenskapen att kunna djupt
ingripa i åkerbrukssystemets hela utbildning. Der koskötseln en längre tid varit
vårdad ser man vanligen vackra boskapshjordar och bördiga sädesfält.
Koskötseln och mejerirörelsen, med hvad dertill hörer, har också alltid varit med
värme omfattad af de mera framstående landtmannen. Vi tveka derför icke
att nedskrifva den öfvertygelsen: att ladugårdens och mejeribyggnadens
ändamålsenlighet är landtgårdens största prydnad och att man efter dessa
byggnaders beskaffenhet ej sällan kan bedömma ggendomsinnehafuarens bildningsgrad
som jordbrukare.
Då ingen hushållsafdelning är känsligare för luftombyten och
luftförskäm-ning än mjölkhandteringen, så borde mejeribyggnader företrädesvis byggas med
ihåliga tegelmurar och efter de snygghetsreglor utan hvilka ingen
mjölkhushållning kan vinna framgång. Kanske har också ingen hushållsbyggnad större
anspråk på att, äfven i andra delar, uppföras med omsorg och att få iklädas de
enkla och smakfulla byggnadsformer som tillhöra all landtbyggnadskonst.
Mejeribyggnaden bör vara lika inbjudande som sjelfva mejeriprincipen är
välsig-neJsebringande och fosterländsk.
Äfven logbyggnaderne hafva sin kulturhistoria och stadierna för dess
utveckling har man att söka uti den mognande eftertanken, skördarnes tillväxt
och införandet af olika slags tröskverk.
De gamle hade äfven på herregårdarne vanligen långa, smala
logbyggnader, som på midten vuro afbrutna med en inkörs- och tröskloge, på hvilken man
vände med sädesvagnarne, eller hade man, synnerligast i Skåne, bredare hus
med en smalare längloge för inkörning vid ena sidan, men alltid med ett rum
för tröskning på midten. Intill baksidan af denna midtel-loge byggde man,
som en särskild utbyggnad, den så kallade oxvandringen för tröskverket.
Genom denna anordning kunde man aldrig (åtminstone under tak) komma
intill ladrummen med sädeslassen mer än på en enda sida, och ladorna blefvo
djupa. Ifrån ladornas aflägsnare delar uppstod också ett betydligt afstånd, då
säden skulle föras till tröskverket, så att både vid inbergning och tröskning
hade man behof af en lång kedja arbetare. På transporten inom logbyggnaden
bortspilldes på detta sätt ofantligt med arbete och tid hvilket, isynnerhet på
den dyrbara bergningsdagen och med skördarnes tillväxt, blef ytterst
betungande. Det blef deriör en tvingande nödvändighet att utbyta dessa bråksamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
