Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
gen ladugård saknas dock ännu ett afstängdt rum för sjuka djur som icke
böra bindas.
Vid byggandet af fårhus har man allt mer börjat inse djurens behof af
en torr byggnadsplats, högre rum, frisk och torr luft samt fullkomligt ljus för
ullens tillväxt. — Äfven de mörka svinhusen gör man ljusare och snyggare och
svinen förses med upphöjda lägerplatser eller sängar. Utfodringen förenklas
genom centrala foderrum och, då svinhuset är i stor skala, med
spårhjulsvag-nar, tegelgolf med urinrännor, vattenledningar etc. — Hönshusen bygges ofta
på pelare för att hindra de närgångna råttorna och förses med bättre
eldstäder, goda trossbottnar, släta väggar, ljusa och sunda rum. Iskällare byggde
man förr i nedgräfda hålor, sedan öfver jord med dubbla väggar och
mellanrummet fylldt med sågspån. Nu lägger man helt enkelt sin is uti en hög med
sågspån. Eldrior för otröskad säd äro, oaktadt så många bemödanden ifrån
de styrandes sida, ännu så litet i bruk att deras tillvaro höra till undantagen.
Der de finnas begagnas vanligen finska konstruktionen. Deremot hafva de, i
sednare tider, uppkomne aftrådeshusen med pudrettberedning både ovanligt fort
och allmänt blifvit införde på herregårdarne.
Kasta vi nu en blick tillbaka på bondgårdarne under loppet af de sista 25
à 30 åren, så har visserligen, efter hvad vi varit i tillfälle att erfara,
landt-byggnadskonsten äfven der gått framåt ehuru i vida mindre grad än på
herregårdarne, hvilka det också tillkommer att föregå med godt exempel äfven i
denna väg. På en del bondgårdar, ja i vidsträckta landsorter, är dock
tillståndet nästan alldeles detsamma som förut och der förbättringar skett hafva
de fortgått med långsamma steg. Det framåtskridande vi varit i tillfälle att
iakttaga har emedlertid bestått deruti att boningsrummen blifvit ändå ljusare,
att trossbottnar börjat vinna insteg, att de värmegifvande och
bränslebesparande rörspisarne i vissa trakter blifvit allmänna, samt att de förmögnare börja
begagna kakel-kakelugnar. Likaså börjar man använda små fyrhål och låga
bak-ugnshvalf och mera allmänt inmurade bryggpannor, hvilket allt sparar bränsle. Det
bedröfliga sättet att bygga stenfoten utan grandbädd och lufthål står dock i
allmänhet qvar, likaså håller nian på en mängd obeqvämligheter med afseende
å rummens anordning etc. Så till exempel saknar bondstugan ofta ett skafferi,
och källare anlägges vanligen afsides i en grusbacke i stället för att, med
mindre kostnad, bygga den under förstugan invid köket. Vindarne äro ännu väl
mörka och låga och vindstrappan vanligen ytterst obeqväm etc. Den
förmögnare allmogens gamla sed att heldre uppföra en dyr öfvervåning, som de aldrig
bebo, än att bygga en högre stenfot och bereda sig bättre anordningar och
utrymme i nedra våningen, der hela familjen vanligen instufvar sig i ett par
trånga, osnygga rum ■— denna obeqvämlighet står också qvar. Särskildt vilja vi
anföra att äfven den förmögnare allmogen ännu vidhåller bruket af de små och
mörka förstugorna, de trånga köken och tänker blott undantagsvis på ett litet
rum för sin mjölkhushållning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
