Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
kunnig, nitisk person, inbringa en rik skörd af vetande och sannolikt den
enklaste och mest praktiskt användbara och nyttiga; ty det är landtmannen som
företrädesvis känna sina behof ocli med de mest kritiska blickar följa sin
hushållning och måhända utgå de bästa anordningarne ej från arkitekterna utan
ifrån de bildade landtmännens djupa leder. Landtbruksarkitektens kunskap är
derföre ingalunda att förbise. Det tillkommer honom, att från skilda orter och
personer, på en hand, samla till sig landtmännens erfarenheter, att ordna,
sam-manjemka, förbättra dem, samt höja byggnadens utseende och form. Ar
landt-bruksarkitekten af ett praktisk skaplynne och med god erfarenhet, så borde det
också vara denne som på grunden af sä mycken insigt, kunde uppföra de
ändamålsenligaste landtmannabyggnaderna".
Det återstående af Herr Löfvenskiölds uppsatts, innefattande hans egen
verksamhet som landtbyggmästare har endast tillkommit i följd af derom
särskild gjord anhållan, och innehåller för en blifvande kulturhistoria flera
intressanta bidrag, hvilka nu förbigås, under det vi i korthet omnämna: att han
utlemnade sin första ritning är 1836, att han i början af 1840-talet under
flerårig vistelse i Skåne, bland erfarne och kunnige jordbrukare, förnämligast
utvecklade sina insigter i landtbyggnadskonsten, och att han derstädes utförde
åtskilliga uppdrag att anlägga utgårdar, dervid han icke blott uppbyggde alla
husen för dessa med underlydande torp, utan äfven indelade fältet och hade
ledningen af odlingsarbetena. Sedan han härutinnan i början sväfvat i någon
villrådighet, uppställde han för sig vissa grundreglor efter hvilka han opererade
och derpå följande exempel anföres. "Jag hade länge sett huru man odlade
och byggde utan att pä förhand uppgöra någon sammanhängande plan, och i
synnerhet att man allt för litet fästade sig vid de tidsödande afstånden. Mitt .
första blef derföre att, efter noggrannt studium af odlingsfältets alla egenheter
särdeles med afseende å läget för afdikningen utse en passande byggnadsplats i
den blifvande åkerarealens midt och att derifrån utstaka raka vinkelräta vägar,
som genomskuro hufvud partierna af odlingarne. Var odlingsmarken
cirkel-eller qvadratformad anlade jag fyra vägar, som korsade hvarandra vinkelrätt
midt på tomtplatsen. Ilade fältet formen af en triangel anlades 3:ne, och var
det. en rektangulär figur, blott 2:ne vägar ifrån tomtplatsen. Jag skrufvade och
beräknade läget af dessa vägar med yttersta noggrannhet, så att jag om möjligt
fick lika inånga tunnland på hvarje sida om vägarne och i medeltal lika afstånd
från de afskurna odlingsfältens midt till vägarne och derifrån till tomtplatsen
på alla sidor. Med bibehållandet af bästa naturliga nivåer för afdikningar lät
jag sedan odlingsfälten dela sig i qvadratiska eller rektangulära cirkulationsfält,
som alltid måste tangera vägarne. Då fälten voro mycket stora anlade jag
dessutom mindre sidovägar som vinkelrät utgingo från hufvudvägarne, att hvarje
fält blef åtkomligt på 2 à 3 sidor. Slutligen lade jag byggnaderna vinkelrät
sinsemellan och med tegarna och ställde hufvudvägarne om möjligt rakt på
logens och ladugårdens inkörsportar. Med ett ord allt anlades efter ett vinkelrät
medelpunktssystem, som utom en behaglig regelbundenhet för ögat, lemnade de
kortaste radierna för alla körslor; beredde lättnad för vällning och plöjning och
inbesparade ofantligt med arbete och tid. Der fältets beskaffenhet ej tillät pla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
