Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
lats och fortfarande sköflas allt för mycket-, bland annat också för
tegelbränning, äfven der bränntorf finnes eller lätt nog skulle kunna erhållas.
De gjutna s. k. sandkalkshusen, som på 1840- och 50-talet ej sällan
prisades, synas, med få undantag, icke hafva tillvunnit sig något allmännare
användande, icke ens på orter der riklig kalktillgång erbjuder sig.
Ihåligt tegel och brändt sågspånstegel äi o särdeles att rekommendera.
Kors-virkshusen, som företrädesvis uppförts i sydligare Sverige, torde med skäl i fråga
om boningshus böra utträngas af hus med dubbla plank- eller brädväggar med
mer eller mindre mångdubbelt förhydningspapp emellan derest man ej kan i
stället uppföra rigtiga stenhus. Stomme af stående plank med otjärad papp
inåt och tjärad utåt och derpå en simpel brädpanel innerst och en
späntad bättre sådan ytterst lemnar goda vinterhus. Detsamma är förhållandet
med de hus Herrar Bark & Warburg i Göteborg en längre tid uppfört af
dub-belspåntad stående fyrtumsplank, och hvarpå dessa herrar nyligen lära
tagit patent.
Kostnaderna för materialier och dagsverken tn. m. äro så olika på olika
orter, att härom nu intet torde böra uppgifvas. Under det att t, ex. trähus
äro billigast i skogstrakter som sakna goda kommunikationer till virkesfattiga
orter och exportplatser, så börja stenhusen att nästan å cle flesta öfriga orter
visa sig blifva billigare än trähus.
Rörande anordningen af uthusbyggnader m. m. torde uppmärksamheten få
fästas på de i England att mera vanliga s. k. "covered homesteads". Alla slags
uthus sammanbyggas till ett etablissement med flera gårdar, iifven under tak, på
hvilka kreaturen gå ute en del af dagen alla årstider. Inom inrättningen
finnes ångkokning för foderämnen, ångmaskin för vattenuppfordring och tröskverk
m. ni. samt mångenstädes äfven qvarnar, som drifvas med samma ångmaskin.
Jag skaffade mig redan vid 1862 års exposition i London en af Mr Tuckettf
utgifven prisbelönt skrift med plancher rörande dylika etablisscmenter för 200
till 500 acres farmer, och har något tänkt på tillämpningen af dessa idéer här
i landet, men mött åtskilliga, med afseende å våra förhållanden praktiska
olägenheter. En del at’ dessa, de teckniska eller konstruktiva, torde dock kunna
till största delen öfvervinnas, och måhända kunde äfven de öfliga af en kunnig
och praktisk landtman nöjaktigt afböjas. Under expositionen år 1866
härstädes framkastades den tanken, af en erfaren jordbrukare från Ostergöthland, att.
i ett hus ungefär af samma konstruktion som ett af expositionshusets
mellanpartiet’ (detta var likväl ej mera än 92 fot bredt samt 225 fot långt alltså
lemnande en yta af endast 22700 qvadratfot) åstadkomma något i viss, ehuru
ringa mån påminnande om den engelska anordningen. Han ville hafva källare
under huset med åtskilliga lokaler och äfven gödselreservoirer, körvägar längs
och tvärs samt luftvexlingstrummor upp igenom det hela. Ofvan om källaren
skulle uthuslokaler m. m. grupperas och, försedde med nödiga
kommunikationer, omsluta ett centralt beläget vaktrum derifrån utkik kunde hållas åt alla
sidor. Härofvan blifva kolossala vindar för säd och foder, med
uppkörs-appa-reller och bissapparater. Ytterväggarne jemte några genomgående brandmurar
och det centrala vaktrummet skulle byggas af sten, resten, äfven de stora gaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
