- Project Runeberg -  Vaktkonstaplars och fängelsedirektörers berättelser om Lifvet på Långholmen, märkvärdiga bofvars karaktärer, rymningsförsök m.m. Till slut Sveriges skarprättare, hr Dalman /
30

(1902) Author: Johan Henrik Chronwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den dödsdömdes bref. Bref från Löderupsmördaren till hans hustru

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Ack, Elna, förlåt att jag bryter din befallning och
fattar pennan och skrifver till dig, men jag vill säga
dig att jag förlåter dig allt.

JDet finnes ingen nåd för mig mera, här eller i det
tillkommande. Jag är nu utesluten både ifrån Gud
och menniskor. Jag har ingen räddning mer att
vänta, hvarken för kropp eller själ. Mina dagar och
stunder äro räknade. Jag vet ej hvilken dag eller
stund jag blir framledd till stupstocken. Jag får lida
som ett kreatur och dö som ett kreatur. För min
kropp är det ej jag fruktar, men själen, ja själen,
hur går det med den? Den får sväfva så länge tills
den får en boning i ett kreatur, då blir det svårare
än det nu är, det kan jag säga dig, Elna. Men jag
kan ingenting göra mer än hvad jag har gjort. Jag
har bedt Gud om nåd och förlåtelse, men förgäfves.
Ingen brottsling har ångrat sina synder mera än jag
har gjort, men ljuset har likväl slocknat för mig.
Jag får nu vandra den mörka vägen där hvarken sol,
måne eller stjärnor lyser, så att jag har ingen Gud
eller frälsare mera. Men de fem falska vittnen, som
svor deras själ bort, de få för någonting en gång.
Värst blir det för (namn); en sådan grof beskyllning
som hon sade emot mig. Jag tror inte en gång att
hon har varit i Tyskland, långt mindre att hon har
tjänat i lag med mig. Nu får jag tacka dig, Elna,
för besväret du har lagt in hos konungen för mig,
fast att det inte hjälpte. Jag förlåter eder alla. Om
du svarar mig på detta bref, så säg om min far
lefver, och skrif snart, för jag vet inte min tid eller
stund mera.                Malmö fängelse d. 1 juni 1900,
                                                LARS NILSSON.»

Såsom ett slags P. S. har han i brefvet
tillagt följande ord:

»Nu vill jag säga farväl, ja, evigt farväl för sista
gången. Vi träffas aldrig mer, hvarken i denna värld
eller i någon annan.»

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:20:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/langholmen/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free