Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bostaden. Utanför denna ingång satt en
gammal skrynklig gumma med stor krokig näsa.
Framför henne brann en eld, över vilken stod
en trefot med en kittel. Gumman sjöng med
hes stämma en underlig sång och rörde med
ett spö i den sjudande kitteln. Runt omkring
henne sutto sex stora svarta kattor, och den
sjunde, vilken hade en vit stjärna i pannan,
satt uppkrupen på häxans skuldra. Allt
emellanåt föllo de sju kattorna in med ett
långdraget jamande i den sällsamma sången.
Alla kattorna fäste sina brinnande ögon på
Toto, då han nalkades feen. Endast Viribunda
själv tycktes ej märka honom, förrän han var
alldeles framme vid henne och hälsade:
— God kväll!
— God kväll igen, sade hon och lyfte upp
huvudet samt fäste en genomträngande blick
på den lille herdegossen. Vem är du, och vad
är du ute i för ärende?
Toto sade sitt namn och berättade, att han
var ute för att söka konungens av Pamfylien
son, vilken blivit bortrövad av jätten
Bam-Bam.
— Och så har du räknat ut, att jag skall
hjälpa dig, sade den gamla häxfeen och såg på
honom med ett försmädligt leende.
Hennes ton var så gäckande och hånfull, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
