Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djupare ned mot golvet. Slutligen, då han låg
nästan dubbelvikt och kippade efter andan och
det runtomkring ljöd ett ängsligt, jämrande tjut
från björnar och troll och ödlor, då stönade
Bam-Bam fram, att han erkände sig besegrad.
Viribunda vinkade med sitt spö, och taket
höjde sig åter.
— Nu vill jag själv föreslå det tredje
provet, sade Bam-Bam. Du skall kalla fram en
underbar och sällsam syn. Lyckas jag ej att
göra efter den, så har du vunnit spelet. Men
lyckas jag, så skall du ge mig din lilla
pojk-byting, och så har jag två små människoslavar.
— Ja, sade Viribunda, det går jag in på!
Och så började hon sakta sjunga. Men
hennes stämma ljöd nu icke skarp och gäll såsom
vid de förra besvärjelserna utan snarare vek
och blid.
Då höjde sig plötsligt liksom ur golvet en
stor, glänsande fågel. Hans vingar skeno som
guld, hans bröst var som silver och hans stolta
huvud var skimrande purpurrött. Han flög
framåt, och från hans fjädrar gick en susande
klingande sång. Han flög emot bergväggen.
Då öppnade sig denna till en bred, välvd gång,
som ledde hän till en underbar trädgård, där
stora fagra blommor stodo och nickade emot
varandra. Än längre flög fågeln, och alleftersom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
