Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De gingo ditåt genom småskogen och funno, att
moskén tycktes stå inne på gården till ett
vidsträckt palats av måttlig höjd men
utomordentlig prakt. På slottsporten såg man inristad
bilden av en nyckel och därunder en arabisk
inskrift, som lydde:
»Här kan ingen inträda, som icke först har offrat
ett åttafotat djur.»
— Ja, här finns varken altare eller offerdjur,
sade Dirbas. Vi ha just inte någon anledning
att hoppas, att vi ska få se det inre av palatset.
Låt oss sitta här utanför och vila så länge!
Berätta nu dina levnadsöden för mig.
— Gärna, sade Ibris. Jag var sexton år, när
en mäktig konung sände en av sina visirer till
min fars hov och lät anhålla om min hand. Min
far svarade ja, och jag måste följa med visiren
till min blivande gemåls rike, fastän detta icke
väckte någon glädje hos mig, endast bitter
smärta över att skiljas ifrån mitt hem — och
för övrigt onda aningar om en framtid med
många lidanden.
Och mina aningar besannades. Fartyget, som
skulle föra mig till det främmande landet,
råkade ut för en fruktansvärd storm, som drev
oss till samsarernas ö.
Vi blevo alla tillfångatagna av de hemska
människoätarna, som åto upp visiren och alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
