Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommit emellan. Och det var, att han hos sina
två äldsta söner lade märke till ett visst
missnöje, som tycktes ökas för var dag. De
längtade tydligen efter att själva få gripa in i landets
styrelse och visa prov på sin duglighet och
stats-klokhet.
Detta bedrövade kungen mycket. Ty han hade
trott, att hans söner hyste sådan vördnad och
kärlek till honom, att de aldrig ett ögonblick
längtat efter den stund, då han skulle nedlägga
kronan. Men när han fått saken klar för sig,
började han grubbla på, hur han bäst skulle
kunna tillfredsställa dem’ utan att i förtid själv
avstå från tronen. Och så en morgon kallade
han alla tre till sig.
— Mina kära barn, sade han, jag känner, att
jag börjar bli gammal och att
regeringsären-dena börja tynga mig. Jag fruktar, att mitt
folk kan få lida därav. Därför har jag tänkt
överlämna min krona åt en av er. Men som jag
ej vill föredraga den ene framför den andre,
skall den, som jag utser till efterträdare, själv
göra sig förtjänt av kronan. Jag har beslutat
att, när jag lämnar tronen, dra mig tillbaka till
mitt sommarslott. Och där skulle jag gärna
vilja ha en liten hund, helt liten, men vacker,
trogen och klok, för att hålla mig sällskap. Den
av er tre, som kan skaffa mig den näpnaste och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
