Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grobianfolk tänder på. Jag hade också fått in
kilen, och allt skulle ha gått lyckligt och väl,
om bara inte den olycksaliga kilen varit för
glatt och hoppat ur, så att sprickan for ihop och
klämde in mitt vackra, gråa skägg. Och nu kan
jag inte komma lös. Nå, stå nu inte där och
grina med era dumma, runda mjölkansikten,
utan hjälp mig, så jag blir fri!
Flickorna började bända i trädgrenarna för
att vidga sprickan och lösgöra skägget, men
hur mycken möda de än gjorde sig, ville det icke
lyckas dem.
— Jag springer efter folk, som kan hjälpa
oss, sade Rosenröd.
Men då stampade dvärgen i marken med båda
fotterna.
— Din fårskalle, det fattades bara, att du
skulle göra det. Ni är mig redan två för
mycket, skrek han. Kan ni då inte hitta på något
bättre ?
— Var inte så otålig! bad Snövit. Nu vet
jag, vad vi ska göra.
Därmed stack hon handen i fickan, tog upp
en liten sax och klippte raskt av topparna på
skägget, som sutto inkilade i trädet.
Så fort dvärgen kände sig fri, lutade han sig
emellertid ned mellan trädrötterna och grep tag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
