Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilken han suttit nerhukad, och såg efter
araben.
— Han ville inte lyssna till min varning, sade
han för sig själv. Han måste tvingas att
förstå, att den inte bara var tomt prat.
Han tog de röda, guldbroderade skorna och
skyndade en genväg fram till den väg, som han
visste, att araben skulle följa. När han hunnit
till en folktom och öde del av vägen, släppte han
en av skorna och skyndade därpå vidare med
snabba steg, förunderligt snabba för en så
gammal man.
Efter en liten stund kom ökenhövdingens son
ridande på sin kamel. Hans panna var
moln-höljd, och han såg dyster och besviken ut.
Plötsligt fick han emellertid se den röda skon
mitt på vägen och hoppade av kamelen med ett
utrop av häpnad och förtjusning.
— Den är precis lik Honeims trollskor, sade
han förundrad. Hur i all världen kom den hit?
Han såg emellertid inte till någon, ej heller
upptäckte han maken till skon, och han kastade
därför förtretad ifrån sig den, som han hittat.
— Vad nytta har jag av en sko, muttrade han.
Det börjar bli sent, och jag måste skynda på.
Han satte sig åter brådskande på kamelen och
red skyndsamt vidare, men han hade inte hunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
