Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. P. Malmberg, Om undervisningsväsendet i Åsheda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina monitörer och läste i ordning hvar sin bokstaf, eller ock
»stafvade» en och en annan »lade ihop» o. s. v. Det var ej
värdt att låta uppmärksamheten slappas, ty då fick den
försumlige göra en oangenäm bekantskap med monitörens pekpinne.
Dock var monitörernas makt ganska inskränkt, och i de flesta
fall af förseelse måste saken dragas inför lärarens domvärjo.
Sedan man kommit från tabellerna, tog man itu med nya
testamentet och psalmboken. Till att börja med fick man då sitta
bredvid något äldre syskon eller någon kamrat för att få litet
hjälp. Läsningen i nya testamentet, som för många af barnen
upptog nästan hela dagen, tillgick så, att hvar och en läste högt
för sig och valde själf det ställe, han ville läsa. Läraren gick ifrån
den ene till den andre och »rättade». I innanläsning infördes
under mina första skolår två nyheter: att »läsa en i sänder»
samt korläsning i psalmboken. Någon utredning af det lästas
innehåll förekom dock först mot slutet af min skoltid, och jag
erinrar mig lifligt huru vid en inspektion rektorn vid Växiö
seminarium J. P. Dahlstedt gjorde ett försök att utfråga ett i
Berlins läsebok — denna hade kort förut införts i skolan —
uppläst stycke, utan att till följd af vår ovana vid att svara på
frågor få ett enda svar, och dock var stycket så enkelt att jag
kunnat upprepa det ord för ord. — Innanläsningen medförde
för de flesta sådana tekniska svårigheter, att någon tanke på
innehållet svårligen kunde uppstå. Lästonen blef därföre i hög
grad onaturlig, alltid mer eller mindre »högtidlig»; tonen från
»vangelmet» och »predikninga» i hemmet om söndagarna gick
igen i skolan. Bedröfligast lät det dock vid psalmläsningen.
Vanligen började vi vid terminens början på psalm n:o 1 och
läste sedan psalm efter psalm så långt vi hunno under terminen.
Läsningen tillgick för öfrigt så, att det ena barnet efter det
andra läste hvar sin vers högt under det de öfriga tyst »följde
med» i sina böcker. För att detta måtte ske ordentligt, måste
alla barnen »hugga i» och i korus läsa sista raden i hvarje vers.
Läsningen skedde entonigt med starkt markerad takt och en lång
utdragning på hvarje rim. Vid korläsning markerade läraren
takten genom att med karbasen (en rönnkäpp) slå på bordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
