Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- J. P. Malmberg, Om undervisningsväsendet i Åsheda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medel, nådens ordning, ingåendet genom den trånga porten och
slutligen om yttersta domen, då Gud skulle hafva fram alla
gärningar för domen, ja de där fördolda äro. Allt detta, som till
det mesta var framstäldt genom skriftens egna enkla ord, gjorde
genast på mig ett starkt intryck, som det ständiga upprepandet
endast i ringa grad förmådde försvaga.
Räkning.
Räkna fingo endast de barn, som kunde läsa hjälpligt. De
åter som läste bra, fingo räkna och skrifva större delen af
dagen. Någon klassundervisning förekom icke heller i detta ämne.
Hufvudräkning öfvades endast obetydligt. Mest räknades på
griffeltaflor efter s. k. tabeller, på papp uppklistrade blad, af
hvilka de allra flesta upptogo endast nakna sifferexempel. Som
läraren omöjligen kunde hinna med att undervisa hvarje barn
särskildt, fingo de yngre vända sig till de mera försigkomna för
erhållande af hjälp. Det var endast i kinkigare fall och sedan
bistånd ej stod att finna på annat håll, som man vände sig till
läraren. Äfven vid kontrollen fingo de skickligare biträda. Att
vi på detta sätt aldrig fingo reda på räkneoperationernas grunder
är tämligen klart. Det hette endast: gör så och så. Var
minnet godt, gick allt bra, men hade man glömt någon detalj, så
stod man där. Multiplikationstabellen inpluggades genom
utanläsning. Vi hade aldrig en aning om att man på annat mindre
mödosamt sätt kunde få den i hufvudet. — Mot slutet af min
skoltid anstäldes allt emellanåt gemensamt förhör, hvarvid vi
fingo i korus redogöra för uppställningen och uträkningen inom
de fyra räknesätten med hela tal. T. ex. Kan man låna af en
nolla? Nej. — Huru gör man då? Lånar af nästa siffra till
vänster. — Vad gäller den se’n för? Ett mindre. — Hvad gäller
nollan som man gått förbi? Nio. — — — — — — — — —
På samma sätt inlärdes tabellerna öfver mått, mål och vikt.
Något sätt att åskådliggöra dessa abstrakta saker förekom aldrig
under mina första skolår. Första gången jag såg något sådant
var vid en inspektion. Rektor Dahlstedt ritade upp några streck
på en griffeltafla och sökte med tillhjälp af dessa bibringa en
något inskränkt flicka begrepp om huru mycket 4 och 5 är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:47:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lankaster/0108.html
