Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E. G. Wensell, Skolminnen från Wallby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvarje barn utgjorde sitt eget särskilda läslag. På annat
sätt kunde det ej vara och sattes heller aldrig i fråga.
Förhållandet mellan könen.
Ansågs förr mycken lärdom för menige man vara mindre
af nöden hvad mankönet beträffar, så ännu mycket mindre då
för flickorna. Ytterst sällsynt var att före min tid något
flickebarn fick lära skrifva eller räkna. Härom säger Collinder:
»Både gossar och flickor undervisas tillsamman i skolan, då
likväl de senare endast läsa catecheserna samt några ibland dem,
som det begära, att skrifva och räkna». Stafva, läsa någorlunda
rent i boken och katekesen utantill (dock utan språk) var allt
som behöfdes. Och i de flesta fall bibringades detta
kunskapsmått antingen i hemmet eller hos någon »läsmoster» (helst
socknens barnmorska, »jungfru» Frankenberg). Därför blef icke
heller procenttalet af i skolan inskrifna flickor så stort som för
gossarne; allenast 28 % under Frankenberg, 33 under Collinder,
41 under Collenius, 43 under Zethrin, 20 under Wallinder, 38
under Almgren och 48 under Ekström eller i genomsnitt 37 %.
Våren 1844 fanns ju blott en enda flicka bland 21 gossar.
I skolan sutto gossar och flickor om hvarandra på samma
bänk, efter innehafvande kunskapsmått. Nog hände det
understundom att vi pojkar måste lägga litet band på vår bråksamhet
och litet mera sikta våra icke alltid så fina uttryck — bara för
de där välsignade flickornas skull.
Under min skoltid föll också så småningom alldeles bort
olikheten i fordringarne på de olika könen. Kunskapsmåttet
blef detsamma för flickor som för gossar.
Arbetsordning och undervisningssätt.
Någon skriftligt utarbetad läseordning fanns ej till och
behöfdes knappast heller, ty den var mycket enkel och konstlös denna
fördelning af dagens arbetstimmar samt alldeles enahanda dag
ut och dag in, det ena året efter det andra.
»Metoden» skulle hetas vara Lancasters den nu s. k.
vexelundervisningsmetoden. Den blef här i socknen antagen att i
skolan införas redan under hösten 1827. Dock finge denna ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
