Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agrarpolitik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Agrarpolitik -
verka produktionsapparatens beskaffenhet oeh
funktionsmöjligheter samt c) reglera utbudet av produkter,
avsättningsförhållanden och prisnivå.
a) Genom statsmakternas försorg ha hos oss
inrättats kreditinstitut, vilka åtnjuta stöd av staten och
äro avsedda endast för jordbruket. Vidare har ordnats
med billig kreditgivning från statliga fonder direkt
till enskilda jordbrukare. Jämsides med detta
underlättande av kreditgivning ha i vårt land övervägts
sådana åtgärder, som skulle motverka överdriven
skuldsättning. I Tyskland ha icke belåningsbara
arvegårdar upprättats.
b) Den genom statens föranstaltande bedrivna
undervisnings- och konsulentverksamheten samt de i
lagen uppställda reglerna för fastighetsbildning
bidraga till produktionsapparatens förbättring.
Åtgärderna för lindring av kostnaderna för frakt av
jordbrukskalk kunna även nämnas.
c) De mest omdebatterade utslagen av A. äro
ingreppen i jordbrukets pris- och
avsättningsförhållanden. Det klassiska medlet härvid är tullen. På
senare tid har andra metoder kommit till användning.
Här skola nämnas: utförselbevis, exportpremier,
till-verknings- och importkontingentering,
inmalnings-tvång, av staten garanterade minimipriser, stödköp,
differentiering av de priser, vilka olika köparkretsar
få betala för en och samma vara, destruktion av varor,
som hota utbudet att flöda över, samt prisförhöjande
acciser på varor, som konkurrera med
jordbruksprodukter eller som hota medföra alltför stor produktion
av dyl. etc. etc. Statlig kontroll över för export
avsedda jordbruksprodukters kvalitet samt statens
understödjande av jordbrukarnas andelsrörelse
påverkar ävenledes marknaden. (Jfr Stödåtgärder för
jordbruket.) G. Rbg.
Agrikultur, åkerbruk*.
Agrikutturfysik, se Lantbruksfysik.
Agrikulturkemi, -kemist, se Lantbrukskemi.
Agrologi, läran om jordmånernas bildning. Jfr
Mark-lära. S. E-n.
Agronom, person som avlagt agronomexamen vid
Lantbrukshögskolan eller tidigare vid Ultuna eller
Alnarps lantbruksinstitut. Ordet A. betyder
egentligen den som är kunnig i lantbrukets teori. Sedan
Lantbrukshögskolans tillkomst avlägges
agronomexamen å någon av följande tre studielinjer, nämligen
jordbrukslinjen, husdjurslinjen eller ekonomiska linjen.
Agronomexamen fordras i regel för anställning som
jordbruks- eller husdjurskonsulent, som lärare vid
lantbruks- och lantmannaskolor, som tjänsteman
inom lantbruksförvaltningen samt vid lantbrukets
försöks- oeh specialanstalter m. fi.
Titeln statsagronom tillkommer
avdelningsföreståndare vid lantbrukshögskolans anstalter för jordbruks-
- Aktiv hyperämt
och husdjursförsök. Tidigare användes titeln
statsagronom i stället för lantbruksingenjör och statskonsulent
samt titeln länsagronom i stället för
jordbrukskonsulent. S. E-n.
Agronomexameii, se Lantbrukshögskolan.
Agronomförbund, Sveriges, sammanslutning av svenska
agronomer, som har till ändamål att främja den
lantbruksvetenskapliga forskningen och undervisningen
och att hävda dess betydelse för det svenska
jordbruket, att tillvarataga svenska agronomers sociala
och ekonomiska intressen samt att främja ett
kollegialt förhållande inom agronomkåren. Sveriges
Agronomförbund bildades 1921 och dess medlemsantal
var 1941 c:a 350. S. E-n.
Agronomi, läran om jordbruk.
Agronomisk Iiydroteknik är läran om reglering av
vattnet i marken, grundvattnet, samt vattnet på
marken, i sjöar, vattendrag och diken till jordbrukets
gagn. H. FI.
Agropyrum, se Kvickrot och Vete.
Agrostemma, se Klätt.
Agrostis, se Ven.
A j| tor v, se Torv.
Aira, se Tåtel.
A. I. V.-foderbcredning, se Ensilering.
Akademihemman tillhöra universiteten i Uppsala och
Lund, stå under deras egen förvaltning och äro
utarrenderade. Genom Gustaf II Adolfs donation sl/8
1624 av gustavianska arvegods fick Uppsala
universitet 306 y2 hemman i Uppland och Västmanland. På
senare år har en del av dessa försålts och skogsmark
i stället inköpts. Å. E-d.
Akasia är ett sammanfattningsnamn för åtskilliga
till baljväxterna hörande träd. Till det artrika, i
Afrika och Australien utbredda släktet Acacia höra
bl. a. de arter, som lämna det s. k. arabiska gummit
(A. Verek m. fi.). Ett flertal arter odlas hos oss
inomhus, företrädesvis dock den släktet närstående
Al-bizzia lophantha. På fritt land planterar man i södra
Sverige under namn av (falsk) A. Robinia
pseuda-cacia och R. hispida som prydnadsträd. H. G. S.
Akleja. Släktet Aquilegia tillhör sippväxterna och
utmärkes av femtaliga hängande blommor, som ha
fem hylleblad försedda med sporre. Frukterna, i
allmänhet fem för varje blomma, äro kapslar med ganska
många blanka frön. En art, den blåblommiga A.
vulgaris, förekommer mångenstädes förvildad i Sverige;
A. chrysantha med långsporriga gula blommor odlas
ofta liksom ett flertal andra arter. Alla äro fleråriga
örter. H. G. S.
Akonitin, se Stormhatt.
Aktinomykos, se Strålsvampsjuka.
Aktiva, se Bokföring.
Aktiv hvperämi, se Hyperämi.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
