Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andelsförening ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andelsförening -
betesföreningar, maskinföreningar,
elektricitetsföreningar etc. (se Föreningsrörelse).
Till medlem i A. antages i regel envar person eller
samfällighet inom ifrågavarande A:s
verksamhetsområde. Medlemmarna erlägga vardera en insats eller
en insats per andel, varvid antalet andelar beräknas
efter antalet ha åker, antalet kor eller någon annan
grund, som uttrycker vederbörande medlems
deltagande i föreningen. Tidigare erlades en större del av
insatsen i form av en förbindelse, som icke inlöstes
annat än vid A:s likvidation. Numera betalas i regel
en del av insatsen kontant, varefter resten avbetalas
med kontanta inbetalningar under de närmaste 5 till
10 åren. Detta har tillsammans med att behovet av
kapital numera säkrare fastställes givit A. betydande
ekonomisk stadga.
Medlem äger rätt att utträda ur A., om uppsägning
sker på visst sätt, dock ej förrän lägst 2 men vanligen
5 år efter inträdet. I regel återfår han därvid icke
insatser eller andel av fonderna, såvitt ej utträdet
föranletts därav, att vederbörande slutat bedriva
jordbruk. Inflytande på A:s verksamhet utövar medlem
genom att deltaga i den minst en gång årligen
återkommande föreningsstämman, varvid varje medlem
äger en röst eller ett antal röster, som då står i visst
förhållande till hans deltagande i föreningen. Vid
föreningsstämman uppdragas och prövas riktlinjerna för A:s
verksamhet, utses styrelse och revisorer samt andra
eventuellt förekommande organ. Styrelsen svarar för
föreningens löpande verksamhet. I regel anställer den
en person som föreståndare samt den övriga personal,
som kan vara behövlig för skötseln av det löpande
arbetet. Revisorerna ha till uppgift att granska och
kontrollera styrelsens och föreståndarens förvaltning och
skötsel av A.
Andelsmejeriförening, andelsmejeri, mejeriförening, A.
som har till uppgift att för medlemmarnas räkning
bedriva mejerirörelse samt försälja mjölk och
mejeriprodukter. Medlem är i regel skyldig att till A. leverera ali
mjölk, som ej användes för eget behov, samt ålägges
dessutom att iakttaga av styrelsen eller i stadgarna
givna föreskrifter för erhållande av god kvalitet hos
de framställda produkterna. Mjölken betalas numera
vanligen efter fetthalt, antingen så att mjölkens
smörvärde lägges till grund härför eller så att ett fast tillägg
respektive avdrag göres för varje 0,1 % fett, varmed
fetthalten över- respektive understiger
medelfetthal-ten. — Enligt tillgängliga uppgifter var Hvilans
andelsmejeriförening, bildad 1880, den första egentliga A.
i landet. Sedan dess ha nya tillkommit med varje år,
ehuru utvecklingen under skilda perioder försiggått
olika hastigt (se Föreningsrörelse).
Andelsslakteriförening, andelsslakteri, slakteriförening,
A., som för medlemmarnas räkning bedriver slakteri-
- Andelsförening
rörelse, försäljer kött, fläsk och slakteriprodukter samt
bedriver annan därmed förenad verksamhet. Medlem
är skyldig att till A. leverera alla för försäljning till
slakt avsedda djur samt i övrigt ställa sig till
efterrättelse givna föreskrifter, bland annat rörande
leveranstid. Slaktdjuren uppslaktas av föreningen,
klassificeras och betalas efter kvalitet, varvid de priser,
som kunna uppnås vid försäljningen av olika
köttkvaliteter, läggas till grund. — Den första
slakteriföreningen grundades i Halland, Halmstads
slakteriförening, 1899. I början av 1900-talet tillkommo,
huvudsakligen i södra Sverige, ett flertal A., vilkas
verksamhet dock i stort sett inskränkte sig till uppslaktning
av svin för exportändamål. Sedan 1932 ha
slakteriföreningar för slakt av alla slag av slaktdjur bildats över
hela landet (se Föreningsrörelse).
Inköps- och försäljningsförening, lantmannaförening,
lantmannaförbund, lokalförening, centralförening, A. som
har till uppgift att för medlemmarnas gemensamma
räkning idka handel med viktigare
jordbruksförnödenheter, t. ex. kraftfoder, konstgödsel etc. samt vissa
jordbruksprodukter, såsom spannmål, stråfoder och
potatis. Lantmanna- och lokalförening omfattar i
regel mindre områden, medan lantmannaförbund och
centralförening omfattar större områden. De senare
utgöras i vissa län av sammanslutningar utav de förra.
Medlem är i regel skyldig att inköpa hela sitt behov av
varor, hos inköpsföreningen om dessa tillhandahålles
där. Däremot förekommer icke så vanligt, att medlem är
skyldig leverera ali sin för försäljning avsedda
spannmål eller andra jordbruksprodukter. •—
Inköpsföreningar började bildas i något större omfattning i
Skaraborgs län under namn av konsumtionsföreningar
i början på 1890-talet. Något femtontal år senare
funnos de över så gott som hela landet (se Lantmännens
riksförbund, Svenska).
Äggförening, äggkrets, äggförsäljningsförening,
ägg-central, A. för gemensam försäljning av medlemmarnas
ägg- och fjäderfäprodukter. De båda förstnämnda
omfatta mindre områden, de båda senare i regel större
områden, ofta utgörande sammanslutningar av
äggföreningar eller äggkretsar. Medlem är skyldig till
äggföreningen minst en gång i veckan leverera alla för
försäljning avsedda ägg, stämplade med det nummer,
medlemmen tilldelats. Genom ifrågavarande stämpling
av äggen blir det möjligt att göra avdrag på likviden
för de dåliga eller odugliga ägg, som upptäckas vid
den senare kontrollen (se Föreningsrörelse).
Frukt- och trädgårdsodlarecentral, frukt- och
trädgårds-odlarförening, fruktcentral, A. som har till uppgift att
för medlemmarnas gemensamma räkning försälja frukt
och trädgårdsprodukter samt idka handel med
trädgårdsförnödenheter. Medlem är i regel skyldig att till
föreningen leverera minst en viss bestämd del av sin
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
