Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmängder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsmängder -
Sädesskörden. Mejning med lie vid stående säd:
0,5 ha pr dag. Efter självavläggare behövas 5—7
upp-tagare. Skylning av vårsäd: c:a 2 500 kärvar pr dag.
Uppsättning av höstsäd i stor krake om 20—25 kärvar:
75 à 80 krakar pr dag.
Potatisskörden. Potatisplockning efter årder: 5—10
hl eller 2-—5 ar pr dag och person. Efter
upptagningsmaskin fordras 12 à 24 plockare, beroende på skördens
storlek.
Rotfruktsskörden. Handupptagning av rovor,
foderbetor och kålrötter: 1 600 m pr dag, sockerbetor:
1 100 m pr dag. Blastning med blastskyffel: 8 000—
10 000 m pr dag. Uppkörning med rotsläde: 2—2,5 ha
pr dag. Hopkörning i stuka: ett lag om 4 man och 2
par hästar hinner med 50 lass pr dag. Stuktäckning
50 cm jordlager: c:a 15 m stuklängd vid 2 m bred stuka.
Tröskning: 1 000—1 500 kg höstsädeskärna och
1 500—2 000 kg vårsädeskärna pr tim. och m
cylinderbredd.
Magasinsarbeten. Fläktning: 12 dt pr tim. Skyffling
1 och för luftning: 40 dt pr tim.
Byggnadsarbeten. Spåntäckning: c:a 2 m2 pr tim.
Rödfärgning 10 m2 och kalkstrykning av väggar 12
ma pr tim.
Stenborrning: 0,2 m borrhål pr tim.
Isupptagning: Uppsågning av 2—3 m3 pr tim. vid
4—5 dm tjock is.
Skogs- och vedarbeten. Timmerfällning: 20—40
stockar (obarkade) pr man och dag. Störhuggning: 200 st.
pr dag. Iordningställande av stör: 100 st. pr dag.
Huggning av kastved i 1 m längder: 3—4 m3 pr dag.
Sågning och huggning av kastved till hushållsved:
2 m3, enbart sågning i 3 längder: 3 m3 pr dag. Med
kapsåg och klyvapparat medhinnes 20—25 m3 pr dag.
(Litt. Lantbrukets arbetslära, av Nordenborg, Örebro
1939.) N-g.
Arbctsrationalisering, se Rationalisering.
Arbetssammandrag, se Bokföring.
Arbetstid, se Arbetarskyddslagstiftning, Arbetsavtal
och Lantarbetstidslagen.
Arbetstidsjournal, se Bokföring.
Arbetstidslista, se Bokföring.
Arbetsvagn, se Vagnar.
Arctostapliylos, se Mjölon.
Ardennerhästen, se Hästraser.
Arealbcräkning, se Lantmäteri och Ytberäkning.
Arealinventering, se Jordbruksstatistik.
Arginin, se Aminoföreningar.
Aristolochia Sipho (p i pr an k a) är en flerårig
slingerväxt med stora rundat hjärtlika blad och
egendomliga, om en tobakspipa påminnande blommor, utmärkt
till beklädnad av verandor och väggar, synnerligen
anspråkslös och härdig. H. G. S.
Arktisk zon, se Klimat.
- Arrende
Arnica, se Slåttergubbe.
Aromatiska ämnen (ämnen med arom) ingå i ett
mycket stort antal produkter från växtvärlden, exempelvis
i alla kryddor, och förete sinsemellan synnerligen stora
olikheter i kemisk sammansättning och i kemiska och
fysiologiska egenskaper. Även grovfodren, exempelvis
ängshö med sin ofta förekommande rikedom på örter,
kunna vara rika på A., vilka anses äga en viss
aptitbefordrande egenskap genom stimulering av
salivav-söndringen och påskyndande av våmmens och tarmens
normala rörelser (tarmperistaltiken). S. k. »aptitpulver»
för kreatur ha emellertid oftast en ganska obetydlig
verkan i förhållande till sitt pris och de åtnjuta ej något
särskilt gott rykte inom fodermedelshandeln. De
verksamma beståndsdelarna i A. äro undantagslöst att
hänföra till de s. k. eteriska oljorna (aeterolea), varpå
exempelvis fröna från växter av familjen Umbellatae
(ss kummin, anis och fänkol) äro rika.
Inom den organiska kemien är beteckningen A.
vedertagen för bensol och bensolföreningar, medan
däremot de i växtvärlden uppträdande A. kunna tillhöra
även många andra föreningsklasser (ss alifatiska estrar
och aldehyder, hydroaromatiska kolväten, alkoholer
m. fi.). O. S-g.
Arrende är upplåtelse av jord till brukande mot lega
enligt kap. 2 i lag lé/6 1907 om nyttjanderätt till
fast egendom (gäller alla efter år 1907 ingångna avtal).
Avtalet skall vid jordbruksarrende vara skriftligt och
ingås för viss tid — vid obestämd tid gäller avtalet
5 år — men utöver 50 år från kontraktets dag, resp.
25 år vid jord till tomt eller stadsplanelagt område i
stad eller annat samhälle med byggnadsordning är
det ej längre bindande, utan kan uppsägas av
någondera parten. Upplåtelse för arrendatorns livstid samt
i vissa fall, särskilt fideikommiss, för upplåtarens
livstid är giltig. Om efter den bestämda tidens utgång
arrendatorn sitter kvar och ej inom två månader
uppmanas avflytta, förlänges avtalet på fem år varje gång.
Förbehåll av jordägaren om rätt för honom eller
blivande ägare att få uppsäga A. i förtid är ogiltigt.
Fardag är 14 mars, och tillträdaren äger få halva
husen upplåtna åt sig fjorton dagar därförut.
Arrendeavgift i pengar eller naturaalster skall erläggas sist tre
månader före arrendeårets utgång, om ej annat
avtalas. Utgå dagsverken, skall antalet vara fixerat i
kontraktet ävensom fördelningen på årstider.
Arrendatorn äger jakt- och fiskerätt, om ej annat
avtalats. Skog och torv får han ej taga utöver
kontraktets bestämmelser och ej avhända fastigheten något
utöver normal avkastning (lera, sten, grus), ej svedja
eller bränna jord, ej bortföra gödsel eller stråfoder.
Vid avträdet kvarliggande stråfoder skall hembjudas
jordägaren till halvt gångbart pris. Vid kontrakt
ingånget efter år 1928 svarar arrendatorn icke — om ej
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
