Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artificiell torkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Artificiell torkning
Artkorsning
Artemisia. (Gråbo).
Artificiell torkning. Torkning av vallväxter och
spannmål på fältet fordrar mycket arbete, om den skall
göras någorlunda effektiv och ändock vinnes ej full
garanti för att skörden vid dålig väderlek kan bärgas
fullkomligt oskadad. Torkningsmetoder, som med
minsta möjliga arbetsåtgång förena fullständigt skydd
mot fördärv genom regn, vore därför i vårt klimat av
oskattbart värde för lantbruket. Dylik torkning måste
då ske på artificiell (konstlad) väg. Ehuru frågan väl
ännu ej kan sägas vara löst, har man de senaste åren
ivrigt arbetat med problemet.
A. av hö har man sökt åstadkomma på olika vägar.
I utlandet har man bl. a. experimenterat med torkning
på transportband eller ändlösa mattor, som få passera
genom en behållare, varest varm luft eller
förbränningsgaser pressas igenom materialet. Vidare har man
konstruerat roterande trummor, i vilka materialet hålles
i rörelse, medan torkgaserna sugas eller blåsas igenom
trumman. Det senare systemet synes vara mest
använt. Även i vårt land ha ett flertal sådana torkar
byggts. Skall avverkningen bli så stor, att apparaten
med fördel skall kunna användas vid höskörden, bli
dock anläggningskostnaderna mycket höga.
I Sverige ha experiment utförts med ett annat system
enligt Edholm (Särtryck nr. 28 fr. Jordbrukstekniska
Föreningen). Därvid lägges det gröna materialet
ovanifrån ned i en kammare, försedd med torkbalkar eller
hässjebalkar, som hindra materialet att falla ned och
pressas ihop. Underifrån pressas varm luft genom
materialet medelst fläkt. Genom utmatningsvalsar i bottnen
på kammaren kan materialet matas ut där efter
behag.
A. av säd skedde förr i torkrior, där säden torkades
otröskad. Senare försökte man torka endast kärnan
med system liknande de nyssnämnda
hötorknings-systemen. Vid s. k. vakuumtork kan man genom att
utsuga luften ur en torktrumma få ut vattnet vid låg
temperatur, så att groningsförmågan ej skadas. På
sistone har man såväl vid spannmålslagerhus som på
enskilda gårdar i stor utsträckning börjat använda
den s. k. S. F.-silon. Enligt denna metod torkas
säden i silor antingen med kalluft eller med varmluft.
Silorna äro genomdragna med kanaler, bildade av
bräder, sammanfogade i form av ett upp- och nedvänt v.
Genom dessa kanaler pressas luften av en fläkt. Då
säden sakta sjunker genom denna silo, kommer den
ömsom att bli utsatt för luftströmmen, ömsom att på
nytt utsvettas fukt på ytan. Genom elevator eller fläkt
kan den nedsjunkande säden på nytt lyftas upp till
silons topp, varigenom torkningen sker kontinuerligt
utan behov av mänsklig arbetskraft. N-g.
Artkorsning, artbastardering, korsning mellan två arter
av växter eller djur (motsats: varietetskorsning eller
korsning mellan former inom en art). A. ger upphov
till artbastarder. Dessa äro vanligen mer eller mindre
sterila; härigenom undgå många arter i naturen att
genom korsning blandas med varandra (jfr Art).
Å andra sidan äro bastarder ofta kraftigt utvecklade
(s. k. heteros). Artbastardernas sterilitet kan orsakas
av alltför stor olikhet mellan fader- och moderartens
kromosomer, så att bastardens reduktionsdelning (jfr
Cell) blir abnorm och könscellernas utveckling slår fel;
ofta (särskilt hos växtbastarder) av att föräldrarna ha
olika antal kromosomer och ej sällan av alltför stor
olikhet mellan fader- och moderarternas cellplasma. Även
andra orsaker finnas. A. kan på grund av bastardernas
sterilitet i allmänhet icke begagnas vid mendelistisk
ärftlighetsanalys men användes i stigande
utsträckning inom växtförädlingen. Bl. a. strävar man därvid
efter att erhålla växtbastarder med fördubblat
kro-mosomantal, s. k. tetraploider (»fördubblade»
djur-bastarder äro icke med säkerhet bekanta). Sådana
växtbastarder ha normal fruktsamhet och äro
samtidigt i hög grad konstanta. De ha ofta karaktären av
nya arter och kunna utgöra ett lämpligt
utgångsmaterial för fortsatt förädling. Som exempel på artbastarder
kunna nämnas: hos djur korsningsprodukterna mellan
häst och åsna, kallade mula, om hästen varit moder,
mulåsna, om åsnan varit moder; hos växter en stor
mängd former av blomsterväxter; av bastarder med
fördubblat kromosomantal sådana mellan Primula
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
