Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avkastningskontroll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avkastningskontroll -
och fläskkvalitet, s. k. svinstamkontroll. På anmodan
från avelsledningen sänder ägaren av
avelsbesätt-ning 4 st. omkring 8 veckor gamla grisar från viss
fader och moder till någon av dessa försöksstationer
för kontroll. Då djuren uppnått 85—90 kg. levande
vikt slaktas de, slaktvikten bestämmes och mätningar
samt poängbedömning av de slaktade kropparna ske.
Denna kontroll lägges till grund för bedömning av
galtarnas avelsvärde.
Inom hönsaveln har man genomfört officiell
värp-kontroll (se Fjäderfäavelsförening) och även inom
kaninaveln söker man genomföra A. genom att väga
kullarna vid viss bestämd ålder.
A. bildar grundvalen för förädlingsarbetet, såväl
då det gäller djurägarnas urval inom den egna
besättningen som det allmänna avelsarbetet, t. ex.
stam-boksföringen. Kontrollen av kornas mjölkavkastning
är dessutom en nödvändig förutsättning vid
genomförandet av en rationell utfodring samt för
beräkningar över ladugårdens resultat. I. J-n.
Avkommebedömning, se Avelsdjur.
Avkomsträtt, rätt att från en viss fastighet erhålla
ett vanligtvis årligen utgående belopp i pengar eller
varor, t. ex. undantags- eller s. k. laganförmåner
(även benämnt födoråd*), frälseränta*, tionde och
avgäld* från avsöndrad lägenhet. Å. E-d.
Avledande medel, se Fördelande medel och
Hud-retande medel.
Avledningsdike, se Torrläggning.
Avloppsdike, se Torrläggning.
Avloppsledningar kunna vara av olika slag samt
utföras på skilda sätt beroende på den uppgift de
skola tjäna. För att åstadkomma en god hygien är
ett på rätt sätt genomfört avloppssystem en
förutsättning, och detta evad det gäller samhällen eller
fritt liggande bostäder och lantgårdar.
A. kunna ha till uppgift att avleda
dräneringsvatten, regnvatten och spillvatten samt vid
stallbyggnader urin och gödselvatten m. m.
För att fungera tillfredsställande måste A.
dimensioneras riktigt och förses med nödiga rensbrunnar och
vattenlås m. m.
Vad materialet beträffar, kunna A. utföras av
tegelrör, cementrör och saltglaserade lerrör samt
gjutjärns- och metallrör etc.
Till A. för spillvatten samt till urinledningar
användas vanligen saltglaserade rör. Till avloppsledningar
för regn- och dräneringsvatten kunna förutom nämnda
rör även vanliga tegelrör eller cementrör användas.
Ledningarna utföras vanligen med cirkulär
tvär-sektionsform och med en inre diameter, som får
beräknas efter de mängder som skola transporteras
genom dem. Sålunda förekomma rör med diam. från
35 mm och uppåt. Beträffande lutningen av ledningarna
- Avskrivning
bör denna vara sådan, att lätt avrinning erhålles.
Vid ledningar för avloppsvatten med en ringa mängd
fasta föroreningar kan man nöja sig med en lutning
av 1: 100 (1 %) eller mindre. Vid större mängd av
fasta föroreningar bör lutningen vara minst 1: 60
(1,7 %) samt vid A. från vattenklosetter och vid
urinledningar minst 1: 50 (2 %). G. B-r.
Avläggare, se Förökning.
Avläggning, se Förökning.
Avmätning, se Virkesdrivning.
Avråd, ursprungligen årlig avgift eller ränta till
jordägaren från hans landbo, erlagd Thomé dag den 21
december, numera arrendeavgift. Å. E-d.
Avrensning, se Rensning.
Avrinningkoefficicnt, se Torrläggning.
Avräkningsbok, se Bokföring.
Avrösningsjord kallas, till skillnad från inrösningsjord,
den jord, som icke är odlad eller anses odlingsvärd,
således skogsmark, bergig och sämre kärrartad mark.
Vid laga skifte skola de båda jordslagen till sin
omfattning bestämmas. Å. E-d.
Avskrivning. Med A. förstås en i ekonomiska
räkenskaper företagen reduktion av ett föremåls eller en
tillgångs bokförda värde. A. kan företagas antingen
på grund av normal förslitning eller åldrande hos det
värdesatta föremålet eller på grund av plötsligt inträffad
värdeminskning till följd av naturkatastrof, gäldenärs
oförmåga att betala el. dyl. Storleken hos den förra
formen av A. bestämmes genom att skillnaden mellan
föremålets nyvärde och dess värde vid utrangeringen
divideras genom varaktigheten i år. Den senare är
svår att på förhand bedöma. Beträffande byggnader
växlar den mycket starkt alltefter konstruktion och
material. Följande medeltal torde kunna gälla vid
gott underhåll:
Varaktighet
Boningshus............................................100—200 år
Nötkreaturs- och häststallar............50—100 »
Svinstallar............................................35— 70 »
Logar och magasin..............................75—100 i>
Emellertid bör icke alltid å byggnader A. beräknas
schematiskt för hela konstruktionen. Vissa partier,
såsom grund och ändamålsenligt uppförda väggar
av motståndskraftigt material, ha en nära nog
obegränsad varaktighet samt bibehålla sitt värde
oförändrat, så länge de ur driftens synpunkt kunna anses
motsvara rimliga krav på tidsenlighet. På tak,
inredning och dörrar i ett dylikt hus måste dock A.
beräknas i vanlig ordning. Varaktigheten av en
täckdikning sammanhänger med omsorgsfullheten vid
arbetets utförande samt med jordens benägenhet för
att slamma igen ledningarna. I 20—50 år anses en väl
utförd dränering böra fungera. Hos maskiner och
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
