Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avsvampning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avsvampning -
för dess bekämpande bäst formalin i kombination
med sublimat eller annat kvicksilverhaltigt preparat,
av torrbetningsmedel uspulunpuder eller Abavit-Neu.
Varmvattenbehandling tillgår så, att utsädet först
utblötes i kallt vatten under c:a 3 timmar och
därefter, inneslutet i glesa, ej helt fyllda säckar eller i
korgar, neddoppas i varmt vatten, vars temperatur
måste hållas inom mycket snäva gränser. För vete
skall den vara 55—56°, för korn 50—51°. Eftersom
vattnet avkyles, då säden nedsänkes, måste vatten
av högre temperatur tillföras under behandlingen, med
noggrant iakttagande av gradtalet. Om
temperaturen är för hög, skadas grobarheten, är den för låg,
blir behandlingen ej effektiv. Behandlingen bör fortgå
under 5 minuter, varvid behållaren ömsevis nedsänkes
och upplyftes, så att vattnet till större delen avrinner.
Enär varmvattenbehandlingen ej är tillräckligt
verksam mot fusarios, vissa sotarter och strimsjuka, är
det lämpligt att för samtidigt bekämpande av dessa
sjukdomar utblöta säden i svag betningsvätska (i
allm. i/s %) i stället för i vatten. Th. Lfs.
Avsöndring, se Jorddelning.
Avtrumning, kapning av fällda trädstammar. Sedan
träd fällts, kvistats, och i vissa fall barkats, sker
aptering, d. v. s. avmärkning för uppdelning av
stammen i lämpliga virkesslag, sågtimmer,
pappersmasseved m. m. Avmärkningen utföres ofta av särskild
apterare. Avtrumningen utföres sedan av huggaren.
11. L-k.
Avträde, se Arrende.
Avtriidesgödsel, se Latrin.
Avverkning, se Virkesdrivning.
Avverkninysberäknirig upprättas i skogsbruket för att
utröna storleken av den virkesskörd, som under en
viss period lämpligen kan uttagas vid ekonomisk
drift. I en normalt sammansatt skog kan årligen
avverkas en kubikmassa lika stor som tillväxten.
Frånsett beståndsvårdande huggningar skulle årligen
kunna slutavverkas en yta = skogens areal, dividerad
med omloppstiden. Ett sådant skogstillstånd är dock
sällsynt och A. måste taga hänsyn till skogsbeståndens
beskaffenhet. Åtskilliga formler äro uppställda, i regel
grundade på virkesförrådets storlek och
utvecklingsgrad. En sådan går ut på att hela virkesförrådet
avverkas under halva omloppstiden (årsavverkningen
= virkesförrådet delat med halva omloppstiden).
Enligt en annan metod skall genom huvudavverkning
under omloppstidens första tredjedel uttagas en
kubikmassa, motsvarande massan av mogen och övermogen
skog samt hälften av massan av den medelålders
skogen. Därtill komma föravverkningar, avseende
gallringar i yngre bestånd.
Fastighetstaxeringens siffror för bonitet och relativ
skogstillgång kunna giva en viss ledning vid A. Om
- Avvittring
någorlunda jämn åldersklassfördelning förefinnes, kan
årliga virkesuttaget beräknas till arealen i ha
multiplicerad med boniteten gånger relativa skogstillgången.
I mycket oregelbundet sammansatta skogar kan
någon formel för A. ej tillämpas. Vanligen bestämmes
en viss period för uttagandet av mogen och
över-mogen skog, varjämte övriga bestånd behandlas med
beståndsvårdande huggningar.
För allmänna skogar, häradsallmänningar, städers
skogar, ecklesiastika skogar m. fi. finnes laglig
föreskrift om upprättande av avverkningsberäkning. Jfr
Skogsindelning. R. L-k.
Avverkningsförbud kan meddelas till förhindrande av
överträdelser av gällande skogsvårdslagar, ävensom
för att giva effekt åt vissa andra lagar, som beröra
skogliga förhållanden, såsom lag om bulvanförhållande
m. fi. En form av A. utgör även det skingringsförbud,
som enligt utsökningslagen (§ 181) kan av
överexe-kutor meddelas.
Den största betydelsen äga A. enligt 1923 års
skogsvårdslag. Dessa äro av tvenne slag. Det ena avser
att förhindra en i strid mot skogsvårdslagens
bestämmelser planlagd eller påbörjad avverkning. Sådant A.
gäller, sedan det av skogsvårdsstyrelsen meddelats eller
av styrelsen blivit fastställt, intill dess det av
skogsvårdsstyrelsen eller högre instans upphäves. Det andra
avser att framtvinga säkerhet för skogskulturåtgärder
Sådant förbud upphör, då yrkad säkerhet ställes eller
åtgärderna utförts. Se även Skogslagstiftning.
R. L-k.
Avverkningsrcgulator. För reglering av
mjölkkvantiteten, som tillföres mejerimaskinerna per tim. ( =
timavverkning) finnas i äldre mejerier å
mjölkledningen från helmjölkskaret en A.
(mjölktilloppsre-gulator). A. består av behållare med flottör samt
en skala med visare, som anger den
genomströmmande mjölkkvantiteten i liter per timme. Då visaren
vrides, ökas eller minskas utloppets storlek.
Mjölknivån i behållaren hålles alltid lika genom flottören.
I nyare mejerier regleras mjölktillströmmningen till
mjölkmaskinerna med kikkran, som består av en yttre
fast del och en inre vridbar del, kiken, som är
genomborrad och i olika lägen genomsläpper mer eller
mindre mjölk. E. C-g.
Avverkningsrätt, se Arrende och
Skogsavverkningsrätt.
Avvittring betyder egentligen avskiljande av viss
egendom ur en gemensam massa, såsom makars bo
enligt den äldre äktenskapsrätten, men termen brukas
huvudsakligen om lantmäteriförrättning för
avskiljande från Kronans mark av vad som skall tillhöra
enskilda hemman och nybyggen i Norrland och Dalarna.
A. påbjöds först i skogsordningen 19/lä 1683 och är
nu slutförd utom i Norrbottens och Västerbottens läns
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
