Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baljväxtbakterier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Balj växt bakterier
Baljväxtbakterier
Baljväxtbakterier. Fig. 4. Till höger ovmpade hästbönor, till vänster hästbönor ympade med bakteriekultur.
erhålla sålunda såväl sitt kväve- som kolhydratbehov
från dessa. Efter hand tillväxa emellertid knölarna i
storlek och inuti dem utvecklas bakterierna till
betydligt större former, som kallas bakteroider, vilka äro
5—6 fj, långa och ofta förgrenade (fig. 3). Förhållandet
mellan bakterierna och plantorna övergår nu, enligt
vad man anser, att bli symbiotiskt, i det att de förra
förse sina värdplantor med kvävenäring, som assimileras
av luftkvävet, under det att de senare avge kolhydrater
till mikroorganismerna. Förloppet är emellertid icke
närmare känt.
För vissa baljväxter finns det specifika
anpassningsformer av bakterier, såsom för Trifolium och Glycine
(soja), under det att andra former äro specifika för
två eller flera mer eller mindre närbesläktade typer
av baljväxter. Så t. ex. går en viss bakteriestam till
på såväl Medicago som Melilotus, en annan på såväl
Pisum, Vicia som Lathyrus, en tredje på såväl Lotus
som Anthyllis. Däremot går icke samma
bakteriestam till på t. ex. Trifolium och Medicago. Härav
förstår man till fullo, att det är synnerligen viktigt,
att de rätta bakterierna finnas närvarande i jorden
vid odling, av en speciell baljväxt, om man överhuvud
skall få någon knölbildning med åtföljande
kvävebindning. Detta framgår tydligt av fig. 4, som visa
rötternas utseende av icke ympade och ympade
hästbönor, vilka odlades .på en gammal kultur-
jord och varest ympningen med bakteriekultur
lämnade 100 % skördeökning. Där odling av en
baljväxt förekommit upprepade gånger och gått väl till,
kan man räkna med att den knölbildande bakterien
finnes närvarande, men på nyodlingar eller där
ifrågasatta baljväxt förut icke odlats, måste man tillföra
bakterier. Detta kan ske på så sätt, att man före
sådden sprider och väl nedmyllar en viss mängd
matjord, cirka 4 000 kg pr hektar, från ett skifte, som
förut burit baljväxten ifråga och där den gått väl till.
På ett betydligt bekvämare och billigare sätt tillföras
emellertid numera bakterier genom att ympa med
baljväxtkultur, som erhålles från Baljväxtlaboratoriet,
Lantbrukshögskolan, Uppsala.
Dessa baljväxtkulturer utgöra en blandning av flera
goda bakteriestammar, vilka ha prövats på sin
effektivitet på ifrågavarande baljväxt. Det har nämligen
visat sig, att icke alla bakteriestammar, som bilda
knölar på en viss baljväxt, äro lika effektiva för växten
ifråga. Man har konstaterat, att de stammar, som ge
upphov till tidig och riklig knölansättning upptill å
rotsystemet, äro de mest effektiva. Numera användas
baljväxtkulturer icke enbart å nyodlingar eller till en
baljväxt, som förut icke odlats, utan även ofta och med
gott resultat som en säkerhetsåtgärd vid odling av
t. ex. klöver, ärter eller lucern å gamla kulturjordar,
som förut burit ifrågavarande växt. G. Bj.
5—905197
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
