- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
73

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barrträd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Barrträd -

även föremål för speciellt tillvaratagande (tjära, harts,
terpentinoljor m. m.).

B. hava en utpräglad stambildning i långt högre grad
än lövträden. Denna bidrager väsentligt till B:s större
användbarhet. Stammen uppbygges till såväl formen
som vedens sammansättning med hänsyn till dess
uppgift att uppbära kronan. Stammen blir i trädets
nedre delar ej blott grövre, utan veden blir även starkare
genom relativt större höstvedmängd (rotstocken har
det värdefullaste virket).

B. äro i förhållande till lövträden mera förnöjsamma
med avseende på klimat, jordmån och läge. Flertalet
äro utpräglat beståndsbildande. Deras utbredning är
i huvudsak förlagd till norra tempererade zonen, där
de bilda ofantliga, sammanhängande bestånd och giva
karaktär åt landskapet. Genom att de äro ständigt
barrklädda bli de starkt beskuggande för andra växter.
Barrskogsbestånden äro därför i regel artfattiga och
markbeteckningen utgöres vanligen av mossa och bärris.

Mot skadegörelser genom storm, svampar, insekter
m. m. äro B. mera känsliga än lövträden. Nya knoppar
bildas ej på kvistar, som fällt barren. Om därför
hela barrmassan dödas av t. ex. svampar, insekter eller
skadliga gaser, dör trädet.

B. spela en mycket stor roll i människans
hushållning. Individernas mängd och storlek såväl som
virkets lämplighet för byggnadsändamål, till bränsle,
såsom råvara inom kemiska industrien m. m. hava
föranlett människan att i allt större utsträckning taga
dem i sin tjänst.

Vårt land äger fyra inhemska B., tall, gran, en
och idegran. Inom det norra europeiskt-sibiriska
barrskogsområdet förekomma tall och gran, närstående
våra, samt sibiriskt lärkträd (Larix sibirica
Ledeb.) och sibirisk silvergran (Abies sibirica
Ledeb.), ävensom cembratall (Pinus Cembra L.).
I mellersta Europas bergstrakter finnes utom tall och
gran även lärkträd (Larix Europæa L.) och
silver gr an (Abies pectinata D. C.). I västra
Nordamerika förekomma en mängd arter, och barrskogarna
där räknas till de yppigaste och mest storslagna i
världen med träd av jättelika dimensioner. Bland de mera
anmärkningsvärda B. må nämnas Douglasgran
(Pseudotsuga Douglasii Carr.), hemlockgran (Tsuga
Martensiana Carr.), röda cedern (Thuja gigantea
Nutt.), sitkagran (Picea sitkaensis Trautw. et Mag.).
Längst norrut förekommer vit gr an (Picea alba Lk.)
och balsam gra n (Abies balsamea Mill.), österut
weym o ut hs t ali (Pinus strobus L.) och sump t ali
(pitch-pine, Pinus palustris Michx.). På Sierra Nevada
växer mammutträdet (Sequoia gigantea Toll.),
som kan uppnå flera tusen år och erhålla en höjd av
120 m och en diameter av 16 m. Även Japan har
jämförelsevis artrika barrskogar.

- Bas-syrakvot

Av utländska barrträdsarter hava åtskilliga införts
i vårt land, dels i skogsbruket, dels såsom
prydnadsträd. Inom skogsbruket äro de vanligaste europeisk
och sibirisk lärkträd samt silvergran. De hava visat sig
äga en del förmånliga egenskaper, när de uppdragas
på lämplig mark, såsom snabb växt och varaktigt
virke, men ha dock ej i större grad kunnat konkurrera
med våra inhemska träd bl. a. på grund av dyrare
kulturkostnader och därför att våra
industrianläggningar äro anpassade för våra egna virkesslag. R. L-k.
Basalborst är ett vid basen av kornkärnans bukfåra
sittande rudiment av axeln till ett tillbakabildat
småax. B:s växlande utseende (lång- eller korthårigt)
är en värdefull karaktär vid särskiljande av varieteter
och sorter av korn. Ew. Å.

Basalt, se Bergarter.
Basbindande förmåga, se Basutbyte.
Baser äro ämnen, som med syror kunna bilda salter
och i vattenlösning avspjälka hydroxyljoner (jfr
Elektrolys). Vattenlösningar av starka baser, t. ex.
kalilut, ha brännande, »lutaktig» smak, verka frätande
på många organiska ämnen och giva karakteristiska
färger åt vissa färgämnen (»indikatorer», t. ex. lakmus,
som i basisk lösning är blå och i sur röd). Man skiljer
på en-, två-, tre- etc. -syriga B., beroende på hur
många molekyler envärd syra en molekyl av B. mättar
vid saltbildning. Ensyriga äro t. ex. kali- och
natronhydrat och ammoniak, tvåsyriga kalciumhydroxid
(släckt kalk), tresyriga järn- och aluminiumhydroxid.

Alkali är en gemensam benämning på kali, natron
och ammoniak (jämte några sällsynta likartade
föreningar) och är alltså icke synonymt med B. Uttrycket
»alkalisk» begagnas däremot med samma betydelse
som »basisk». Se vidare Reaktion och Syror. H. E-r.
Basidsporer, se Basidsvampar.

Basidsvampar (Basidiomycetes) utgöra en av de stora
huvudgrupperna av de egentliga svamparna. De
utmärkas främst genom förekomsten av basider,
spor-bildande organ, som bestå av 1 eller hos vissa grupper
flera (vanl. 4) celler; från fina utskott, sterigmer,
avsnöra dessa encelliga sporer, basidsporer, i regel
4 från varje basid. Basiderna utväxa än från
tjockväggiga sporer (sot- och rostsvampar), än från köttiga,
hinn- eller träaktiga fruktkroppar, på eller i vilka de
vanligen sitta samlade i tätt skikt, hymenium
(»svampar» i vardaglig bemärkelse). Th. Lfs.
Basmättningsgrad, se Basutbyte och Reaktion.
Basning, upphettning av virke i fuktig luft eller
vattenånga för att öka dess böjlighet. Inom träindustrien
sker B. i för ändamålet byggda ånghus. Grangrenar
basas vid eldar för att erhålla vidjor eller hank till
gärdesgårdar. Numera användes dock för sådant
ändamål mest järntråd. R. L-k.
Bas-syrakvot, se Svinens utfodring.

73

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free